Till sist blev ändå utslaget tydligt. Romson fick 200 röster och Valtersson 59. Stödet för Fridolin var överväldigande, han fick 94,9 procent av ombudens röster i det andra språkrörsvalet.

Romson och Fridolin möttes av jubel och applåder.

-Tack ska ni ha. Det känns som att stå på en perrong med en biljett till en station man inte besökt. Tack för att jag får vara medlem i Miljöpartiet. Det är skönt att vara hemma igen, sade Gustav Fridolin.

-Ni har givit mig det mest hederssamma uppdrag jag kan tänka mig, sade Romson i sitt tacktal.

Stående ovation för Valtersson
Hon tackade även sin motkandidat Mikaela Valtersson, som fick en stående ovation i kongressalen.

-Nu kör vi så det ryker. Vi har väldigt mycket att göra, avslutade Romson i sitt tacktal.

Romson sade i efterföljande intervjuer att Miljöpartiet kommer att fortsätta att försöka nå uppgörelser med regeringen. Hon förnekade också att hon skulle vara emot vinster i privata företatg i välfärdssektorn.

Gustav Fridolin såg flera tunga politiska frågor framför sig, där han även är öppen för att samarbeta med regeringen.

-Vi behöver lägga järnvägsräls, vi måste rusta upp miljonprogrammens bostäder och skolor, vi måste modernisera energisystemen, sade han till TT.

-Om vi inte gör det, om vi fortsätter att promenera allt saktare mot framtiden, då kommer vi att bli omsprungna av andra länder. Det händer redan i dag. I Tyskland jobbar i dag fler i miljöteknikbranschen än med att tillverka bilar.

Valberedningens val
Åsa Romson och Gustav Fridolin var valberedningens språkrörskandidater. Men medan Fridolin var given och inte möttes av några uttalade motkandidater var Romson ett mer överraskande förslag. Många bedömare hade förutspått att partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikaela Valtersson skulle nomineras.

Frågan är nu hur Valtersson reagerar. Hon har tidigare antytt att hon överväger att lämna toppolitiken om hon inte väljs till språkrör.

-Jag ska tänka över sommaren, sade hon till TT.

Bra utgångsläge
Aldrig har två språkrör tillträtt i Miljöpartiet med ett bättre utgångsläge än det Peter Eriksson och Maria Wetterstrand lämnar efter sig.

Visserligen förlorade de rödgröna valet, men MP blev Sveriges tredje största parti och har i dag ett helt annat anseende än för nio år sedan då Eriksson och Wetterstrand tillträdde.

Från att ha uppfattats av väljarna som bakåtsträvande, ses partiet i dag som det mest framåtriktade, vid sidan av Moderaterna.

De nio åren med Wetterstrand/Eriksson är väl egentligen den första längre perioden där systemet med två språkrör fungerat i partiet. Historien dessförinnan handlar mest om motsatsen. På kongressen när Peter Eriksson valdes 2002, togs också beslut om att övergå till ett språkrör, men majoriteten var otillräcklig för ett omedelbart beslut, så Maria Wetterstrand valdes också. Därefter återkom inte frågan om att göra om systemet.

Thomas Larsson
thomas.larsson@svt.se
TT