–Thomas Quick har tagit tillbaka sitt erkännande och övriga uppgifter och någon annan bevisning finns inte. Därför har jag beslutat lägga ned åtalet mot Bergwall, säger överåklagare Bo Ericsson efter beskedet om att Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, i dag friats från morden på de två de två norska kvinnorna Trine Jensen och Gry Storvik.

Flera domstolar har tidigare kommit fram till att det ”utom allt rimligt tvivel” stått klart att Sture Bergwall gjort sig skyldig till mord, trots att han nu i fall efter fall friats efter att ha tagit tillbaka alla uppgifter och erkännanden och hävdat att allting byggt på lögner.

Ingen försvarade honom

–Fråga mig inte om hur de har fått ihop det, men i vanliga fall lägger en åklagare fram bevis, vittnesutsagor och andra uppgifter mot en tilltalad. Sedan ifrågasätter en advokat materialet, letar efter motstridiga uppgifter och andra brister i bevisningen och försvarar sin klient.

I fallet Quick har det inte funnits någon i den rollen och domstolarna har därför inte fått hela bilden klar för sig utan bara haft åklagarens uppgifter att utgå ifrån, säger Bo Ericsson.

"Finns ingen bevisning"

Ericsson har gått igenom förundersökningarna om morden på de två norska kvinnorna Gry Storvik och Trine Jensen som Bergwall fälldes för i juni 2000 och anser att rätten sannolikt hade kommit fram till ett annat beslut om man fått del av alla motstridiga uppgifter som fanns.

–Jag har inte funnit någonting i form av bevisning, vittnen eller annat som talar för att Bergwall är skyldig. Varken DNA, fingeravtryck eller annan konkret bevisning finns. Det är bara hans egna uppgifter och erkännanden som ligger till grund för domarna. När nu det saknas, när erkännandena tagits tillbaka och den tilltalade tvärtom nekar till gärningen, ja då finns inget annat att göra än att lägga ned det här, säger Bo Ericsson.

"Saknade all trovärdighet"

I den skriftliga motiveringen till beslutet om att lägga ned åtalet kan man mellan raderna utläsa att statsåklagare Bo Ericsson är kritisk till hur fallet Quick behandlats av rättsväsendet. Bland annat står det att: ”Thomas Quick erkännande saknade all trovärdighet. Om rätten fått del av mängden varierande och motstridiga uppgifter hade detta varit uppenbart”.

Sture Bergwall har hittills under resningsprocessen som påbörjades årsskiftet 2008-2009 friats från fem av de åtta mord han under namnet Thomas Quick dömdes för.

Återstår tre mord

Efter att ha tagit tillbaka uppgifterna och hävdat att erkännandena bara var fantasier har åklagare och andra som gått igenom förundersökningarna funnit att annan bevisning än den tilltalades egna uppgifter inte finns.

Tvärtom har under resningsprocessens gång framgått att det i utredningsmaterialet finns omständigheter, motstidiga uppgifter, felaktigt utpekade platser, ändrade utsagor, detaljerade redogörelser om tillfogade skador på offer som aldrig ägt rum, som pekar mot att Quick inte var skyldig till det han erkänt.

Sture Bergwall, som antog namnet Quick när mordutredningarna inleddes i början av 1990-talet, hann erkänna ett 30-tal mord och bli dömd för åtta. I och med dagens besked från åklagarmyndigheten har han nu konstaterats oskyldig i fem fall. 

Resningsförfarandet gällande återstående tre mord han är dömd för pågår. Besked om eventuellt friande även i de fallen väntas senare i år.