Att begå brott som ung kan innebära stora problem längre fram i livet, till exempel begär allt fler arbetsgivare utdrag ur belastningsregistret. Bland unga är återfallsrisken betydligt högre än bland äldre dömda. Personer mellan 15 och 20 år har 26 procents högre risk att återfalla i brott jämfört med personer mellan 21 och 39 år. Det visar statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå).

”Man pekas ut som problematisk”

Att som ung dömas för ett brott tyder ofta på sociala problem, och att få en dom emot sig förbättrar sällan utsikterna, säger kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki.

– Det är inte sällsynt att problemen snarare förvärras när man har blivit upptäckt. Samhällets reaktion förbättrar långt ifrån alltid de ungas prognoser. Att man blivit lagförd innebär ofta att man pekas ut som en person med problem. Man kanske också börjar uppfatta sig själv som en inte särskilt bra människa och agerar därefter, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Han får medhåll av Sven Granath, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå).

– Tyvärr är det så. I alla fall bland dem som har en historia av problem och kriminalitet och ett stort kriminellt umgänge så kan det bli ett led in i mer kriminalitet. Den gruppen återfaller mer. Har man dömts för brott men inte har ett stort kriminellt umgänge eller en lång historia av brottslighet så får det inte lika stora konsekvenser. De stämplas inte på samma sätt.

En signal til samhället

Även om ett straff sällan hjälper unga brottslingar på rätt bana så kan det hjälpa andra menar Sven Granath.

– Det är naivt att tro att en påföljd som sluten ungdomsvård skulle kunna förändra en människa. Men det handlar också om en signal till samhället och brottsoffret. Det kan också motverka den krets som personen umgås med. De förlorar kanske en central figur. Det kanske inte var bra för just den som dömts men för dem han umgås med är det ofta det.

Vad är det då som fungerar för att bryta en brottslig bana i unga år?

– Framförallt är det möjligheten till arbete och utbildning, att man har gjort investeringar i en legal livsstil som man inte vill förlora. Det kan också vara att bilda familj och få barn. Ofta handlar det om vändpunkter i livet som ligger utanför rättsväsendet.

Men Sven Granath vill också se mer insatser från samhällets sida.

– Jag skulle gärna se mer arbete med sociala insatser. Att socialen utformar skolstöd, med individformade program för att störa brottsligheten och se vilka behov just den individen behöver.