Höjda kapitalkrav och krav på så kallade kontracykliska buffertar slår till om två år. Men flera av de svenska storbankerna, just nu lönsammast i Europa, har redan nått upp till de krav som kan gälla från 2015 – även om buffertkraven hamnar i toppen av det spann som debatteras.

– Hur man än vänder och vrider på det är de överkapitaliserade, kanske framförallt Swedbank, säger Andreas Håkansson, bankanalytiker på franska Exane BNP Paribas.

Ännu mer

För helåret 2013 räknar han med en avkastning på eget kapital på i snitt 14,3 procent för de fyra svenska storbankerna. Det kan jämföras med 8,2 procent i snitt för samtliga europeiska banker.

Swedbank, marknadsledande på bolån i Sverige, har redan höjt utdelningsmålet till 75 procent av vinsten efter skatt. Men det är många som räknar med att det ovanpå det kan bli aktuellt med ännu mer.

Ronit Ghose, bankanalytiker på amerikanska Citi, tror att bankägarna kan räkna med en extrautdelning i form av återköp av aktier, enligt en färsk analys inför veckans delårsrapporter från storbankerna. Han skriver dessutom att Nordea och SEB troligen kommer att följa efter och höja andelen av vinsten som går till utdelning nästa år.

Håkansson tror snarare på extrautdelningar i stället för återköp.

Facit, det vill säga utdelningsförslagen från storbankernas styrelser, väntas i boksluten för 2013 i januari nästa år.

Ökar lönsamhet

Ovanpå kapitalkrav och buffertar har ytterligare höjningar av riskvikter på bankernas bolån diskuterats, för att bromsa utlåningstillväxten och därmed minska risken för en svensk bolånebubbla. Finansinspektionen handlägger frågan, men har ännu inte satt ned foten.

– För att höjda riskvikter på bolån ska få effekt på utlåningstakten måste det leda till högre räntor på bolån. Och det skulle vara väldigt goda nyheter för bankerna. Det skulle öka deras lönsamhet relativt kraftigt, säger Håkansson.

Han tror att någon form av amorteringskrav, ett annat förslag på tapeten, skulle vara ett mer träffsäkert verktyg för att hämma kreditgivningen.