”Om vi tittar på hela genomet så ser vi att vi, i genomsnitt, är genetiskt lika våra vänner. Vi har mer DNA gemensamt med de personer vi väljer som vänner än vad vi har med främlingar i samma population”, säger James Fowler, en av forskarna bakom den aktuella studien, i ett pressmeddelande.

Forskarna har tittat på drygt 1.900 personer och jämförde par av vänner, utan släktband, och par där två främlingar satts ihop. Det visade sig då att de par som utgjordes av två vänner alltså var mer lika varandra genetiskt – i genomsnitt delade de ungefär en procent av genuppsättningen.

Det är ungefär lika mycket som man delar med en person man är fjärdekusin med, och alltså har exempelvis samma farmors morfars far som.

– En procent kanske inte låter så mycket för en lekman, men för genforskare är det ett ansenlig siffra. Och tänk så egendomligt: de flesta vet inte vilka deras fjärdegenerationskusiner är, ändå lyckas vi på något sätt, bland myriader av möjligheter, välja vänner som liknar oss själva, säger Yale-professorn i sociologi, evolutionär biologi och medicin Nicholas Christakis i en kommentar till Svenska Dagbladet.

Det visade sig också att vännernas likhet var som störst gällande gener som styr luktsinnet, enligt studien som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences.

Det finns förmodligen flera förklaringar till att vi väljer vänner som är genetiskt lika oss själva, en kan vara att det har evolutionära fördelar, tror forskarna.