Borg varnar för europeisk bankkris
Finansminister Anders Borg varnar nu för att en bankkris kan sprida sig över Europa. ?Risken är påtaglig, säger han i SVT:s Aktuellt.
Publicerad
I dag kom beskedet att Frankrike och Belgien griper in för att rädda den krisdrabbade fransk-belgiska banken Dexia för att undvika en konkurs. Dexia är hårt drabbad av den grekiska skuldkrisen och har enligt Financial Times grekiska statsobligationer för omkring 190 miljarder kronor.
När Anders Borg besökte SVT:s Aktuellt i kväll varnade han för att fler europeiska banker kan drabbas.
-Det är uppenbart att risken är påtaglig. -Den enda lösningen är att det finns privata aktörer, stater eller europeiska institutioner som kan stoppa in kapital.
-Men det är också uppenbart att ingen tänker upprepa amerikanernas misstag från 2008. Inga europeiska storbanker kommer tillåtas gå i konkurs. Däremot är det troligt att aktieägarna i de här bankerna drabbas hårt.
Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker hävdade i dag med bestämdhet att ingen i gruppen förordat att Grekland ska ställa in betalningarna, något som Anders Borg har svårt att skriva under på.
-Jag har svårt att se hur man ska kunna ska hantera den här situationen utan mer påtagliga skuldnedskrivningar. Det är svårt att övertyga marknaden när logiken inte finns på plats.
Så Grekland går inte att rädda?
-Det finns olika alternativ. Det grundläggande nu är att skapa brandväggar så att inte andra länder dras med. Att man helt enkelt skapar resurser inom den europeiska stabilitetsfonden så att det är tydligt att Portugal, Irland och andra länder har sin finansiering säkrad.
Så när Jean-Claude Juncker säger att det inte är någon fara - är det bara ett spel för gallerierna?
-Marknaderna har sedan länge genomskådat detta och man är djupt bekymrade, säger Anders Borg.
Men varför är det så viktigt att rädda Grekland?
-Jag tror att Grekland måste komma ner till en påtagligt lägre skuldnivå. De måste själva se till att de har ordning och reda i sin ekonomi och att de gör alla de reformer och skattehöjningar som är nödvändiga. Sedan måste de nog skriva ner skulden på det ena eller det andra sättet.
Det talas om gigantiska buffertfonder i EU med flera tusen miljarder euro - är det rimligt?
-Det kan vara nödvändigt eftersom man behöver överväldigande kraft för att övertyga marknaderna. Om man gör det är det troligt att man faktiskt inte behöver använda de här pengarna. Använder man pengarna rätt så ska det nog inte kosta skattebetalarna så mycket i slutändan. Om man inte gör någonting får vi ett allvarligt recessionsförlopp.
Kan detta drabba svenska skattebetalare?
-Det bedömer vi i dag som relativt osannolikt. Men en europeisk bankkris skulle drabba hela Europa.
Frida Pettersson Normark
frida.pettersson.normark@svt.se