”Användandet av datalagringsdirektivet höjde framgången hos brottsutredningar med endast 0,006 procent. Direktivet står därför inte i proportion till antalet brott som kan lösas,” skriver Bundestag Working Group i sin studie.
Samtidigt protesterar ett 40-tal europeiska organisationer och intressegrupper i ett brev till EU-kommissionären Cecilia Malmström mot datalagringsdirektivet.
Organisationerna, bl.a. European Digital Rights (EDRI) och den europeiska journalistfederationen, menar att direktivets intrång i privatlivet inte står i proportion till de brott som skulle kunna avslöjas och att det därför strider mot EU:s konvention om mänskliga rättigheter.
Direktivet innbär i korthet att all e-posttrafik, sms och telefonsamtal ska lagras i upp till 24 månader med uppgifter om vem som ringt eller mejlat och var denne befann sig. Informationen måste lämnas ut till polis på begäran.
Direktivet har av domstolar konstaterats bryta mot grundlagen i Tyskland, Sverige, Rumänien och Österrike.
För närvarande pågår ett arbete i kommissionen om förändringar i datalagringsdirektivet.
Erik Sundberg
erik.sundberg@svt.se