Polisens brottplatsundersökningar blir allt viktigare för att lösa brott. Spår som blod, hud, och hårstrån kan allt oftare kopplas till en person eller ett brott ökar. Det visar den senaste årsstatistiken från Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, som SVT Nyheter har tagit del av.

Liselott Nielsen Sundberg är biträdande laboratoriechef på SKL i Linköping, säger till SVT att det senaste året har varit mycket bra och att träffarna ökat med sju procent.

På SKL har man under flera år ansett att polisen topsar för få personer och de har ständigt legat på för att få in fler prover. Men för året 2012 är man nöjd, eftersom de fick in drygt 52.000 personprover, jämfört med 44.000 förra året (2011), en ökning med 17 procent.

– Det är bra att polisen skickar in så många prover och det visar också att polisen topsar rätt personer, säger Liselott Nielsen Sundberg.

Vill att polisen topsar fler

Totalt finns nu 119.000 personer i DNA–registret, samtidigt som det finns ytterligare 25.000 spår, som väntar på en gärningsman.

– DNA blir allt viktigare för oss och vi fick precis in ett svar på en topsning i ett mordfall, som nu gör att vi kan binda en gärningsman till mordet, säger Anders Burén, kommissarie på Länskriminalen i Stockholm.

Nio av tio brott som klaras upp med DNA–teknik är så kallade vardagsbrott som villainbrott, bilstölder och mindre allvarliga fall av misshandel. Ett av tio brott är grövre brott som till exempel mord.

Även om SKL är nöjda med att polisen topsar allt fler, så anser man att polisen borde göra fler brottsplatsundersökningar.

– Det är jätteviktigt att polisen åker ut och gör ordentliga brottsplattsundersökningar. Desto mer material vi får in, desto fler brott kommer vi att kunna lösa, säger Liselotte Nielsen Sundberg.