Dagens beslut i Göteborgs tingsrätt innebär att åtalet mot Västra Götalandsregionen ogillas i fallet där en ambulanssjuksköterska i Kungälv 2010 krockat med sin ambulans efter att ha somnat vid ratten efter ett 23 timmar långt arbetspass.

Men enligt Torbjörn Åkerstedt, professor vid Stressforskningsinstitutet, visar forskningen att man utsätter kroppen för en enorm belastning då man arbetar många timmar i sträck, något som i högre grad än andra drabbar yrkeskategorier som liksom ambulanssjuksöterskor befinner sig bakom ratten i sitt arbete.

– Det som påverkas mest är uppmärksamhetsförmågan – det handlar helt enkelt om att hjärnan stänger av. I experiment med bilkörning har vi kunnat se att alla bilförare blir sömniga, men en stor grupp blir så sömnig att det innebär fara för säkerheten och hela 40 procent så sömniga att de måste tas av vägen på grund av fara. Studier visar även att risken att råka ut för en olycka vid fyratiden på morgonen på vägarna då man inte fått sova ökar sexfaldigt, och vad gäller dödsolyckor ökar risken tretton gånger. Och somnar man bakom ratten när man kör, kan man ju inte vidta några former av skyddsåtgärder.

Ambulansförare utsatta

Ett flertal yrkeskategorier som läkare, piloter, tågförare och lastbilschaufförer arbetar under liknande förhållanden med långa arbetspass och lite sömn, men enligt Torbjörn Åkerstedt är ambulansförare en extra utsatt yrkesgrupp.

– Piloter och lokförare befinner sig i samma situation, men de ställer inte till med något då de antingen arbetar två och två eller har någon form av övervakningssystem, och problemet gäller även lastbilschaufförer och bussförare. Men som ambulansförare befinner man sig i en monoton situation, även när man är ute på utryckning, och det är bara så att hjärnan stänger av och slår på sömnen när den tycker att man ska sova.

Kognitiv förmåga påverkas

Enligt Torbjörn Åkerstedt är det inte bara uppmärksamhetsförmågan som påverkas av sömnbrist. Även den kognitiva förmågan utsätts för påverkan, vilket man kunnat se bland annat kunnat se i en studie från universitetet vid Harvard där man följt en grupp jourarbetande läkare.

 – Vad gäller läkare är kognitionen mer inblandad. Det finns många studier där man testat deras diagnostiska förmåga efter att ha följt erfarna läkare i deras arbete. Där kunde man konstatera att jourarbetet kraftigt påverkade deras förmåga att diagnosticera, och att risken för feldiagnosticering ökade 4-5 gånger efter långa jourpass.

”Nattarbete förknippat med risk”

Meningarna kring jourpassen går dock isär bland personer som själva arbetar i de aktuella yrkesgrupperna, och bland Ambulansförbundets medlemmar har många sagt sig vara positivt inställt till de långa arbetspassen.

Men enligt Torbjörn Åkerstedt  ska man vara medveten om de många risker som långa arbetspass under natten faktiskt innebär.

– Nattarbete är förknippat med risk, och man måste införa speciella säkerhetsåtgärder för att se till att personalen får vila. Problemet är inte arbetet i sig, utan den långa vakentiden. Människor som är vakna vid den här tiden kommer att vara trötta och det kan räcka med att man känner av en förkylning för att man ska gå över gränsen.