Enligt Fransson var det bara två upp- drag som styrde undersökningen. Dels ville regeringen veta om fartyg och kroppar gick att bärga, dels skulle haveriutredningens redan förutbestämda teori om haveriet bekräftas.

Enligt Fransson hade undersökningen blivit bättre om uppdraget hade varit att leta efter fler haveriorsaker.

Olika teorier kring sjunkförloppet
Snart 13 år efter katastrofen, arbetar forskarna med nio olika alternativa sjunkförlopp, bland dessa finns även en möjlig explosion.

Forskarna arbetar med att utesluta de teorier som är minst troliga och sedan görs det modellförsök i bassäng på skeppsprovningsföretaget SSPA i Göteborg, där Björn Allenström arbetar.

-Vi kommer att göra en hel modell av Estonia med överbyggnad, med ett antal öppningar och låta modellen ta in vatten, få en kraftig slagsida, kapsejsa och sedan sjukna. Det blir en verifiering av det scenario som vi tror är det mest sannolika, säger han till Ekot.