Elever på bruksorter halkar efter

Inte fint att plugga Elever på gamla bruksorter har ofta sämre grundskolebetyg jämfört med jämnåriga i övriga landet. Bland de 20 kommunerna med lägst betygsgenomsnitt finns flera orter som t.ex. Norberg, Degerfors och Vingåker.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Enligt ny statistik från Skolverket är skillnaden 50 poäng mellan kommuner med nedlagda industrier och kommuner med hög tillväxt och välutbildade föräldrar, skriver Dagens Nyheter.

På bruksorter finns det av tradition ingen större studiemotivation eftersom många gått direkt från skolan till gruvan eller industrin.

Centralskolan enda skolan
Även i storstäderna visar statistiken på låga studieresultat i vissa områden men här finns också områdena med de högsta resultaten. Skillnaderna i betyg i storstadsområdena är också stor mellan enskilda elever.

I bruksorterna ligger i stället de allra flesta elever på betyget G.
Det gäller till exempel Norberg, som vårterminen 2006 hade det lägsta genomsnittsbytyget i landet för niondeklassare.

Friheten att välja skola är ofta liten på dessa orter. Skolan heter nästan alltid Centralskolan och byggdes när bruken var i full gång.

Inte många utlandsfödda
På Centralskolan i Norberg finns inte många elever födda utomlands. Norbergs finns inte bland de rikaste kommunerna i Sverige. Icke desto mindre är kostnaden per elev i kommunens budget större än genomsnittet i landet.

Den troligaste orsaken till de låga betygen är att föräldrarna har en relativt låg utbildningsnivå.

-Det är klart att det finns en viss oro för att våra ungar ska halka efter. Jag tror att många barn känner av att det är håglöst hemma, säger Inga Torneport, ordförande i föräldraföreningen till Dagens Nyheter.

Fult att plugga
De flesta elever i Norberg söker till gymnasieskolorna i Fagersta eller Avesta. Hårdast är konkurrensen om platserna på bygg- och fordonsprogrammet. Där går killarna som gillar att meka på gården och köra skoter.

Att komma in på naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga linjerna har varit lätt. Där har platserna hittills varit fler än de sökande. Till hösten 2007 har dock fler än tidigare sökt teoretiska linjer.

-Tidigare var det fult att plugga. Men den attityden håller på att försvinna, säger Annie Åkerlund, elevrådsordförande, och Lisa Fjellman, elevrådets sekreterare till Dagens Nyheter.