I den sämsta kommunen lyckades endast 43 procent av eleverna att klara gymnasiet på tre år, i den bästa 88 procent, enligt studien Motverka studieavbrott. Statistiken är ny för dagen, men gäller elever som började gymnasieskolan under 2005-2007. Efter fyra år har en fjärdedel av eleverna fortfarande inte fått slutbetyg från gymnasiet.

Pojkar avbryter i högre grad gymnasiet än flickor,  för pojkar är andelen 3-5 procent högre. Det gäller både tre, fyra och fem år efter det att man började gymnasiet.

Elever inom yrkesförberedande program avbryter studierna i högre grad än elever vid studieförberedande program. De flesta avhoppen sker i årskurs tre, skriver SKL på sin hemsida.

– Orsakerna till avbrotten skiljer sig åt. För att lyckas med de åtgärder som vi lyfter fram krävs bland annat samsyn bland skolans personal och en samverkan mellan skolan, hemmet, näringsliv, föreningsliv och socialtjänst, säger Maria Stockhaus, ordförande för SKL:s utbildningsberedning.

Lyfter fram strategier

SKL pekar på fem strategier, "framgångsfaktorer", för att få eleverna att klara av studierna utan avbrott. Det handlar om att skolans personal bemöter eleverna på ett positivt och förtroendefullt sätt, att skolan har tydliga mål och betonar resultaten, att eleverna får gå det program som de känner starkt och passar för, att skolan samarbetar med arbetslivet samt att skolan ser och tillgodoser elevernas behov. Det sistnämnda förutsätter att elevhälsan fungerar bra.

– Med målmedvetet, hårt och uthålligt arbete kan kommuner och skolor motverka att elever slutar gymnasiet i förtid. Det är oerhört viktigt att denna kunskap praktiseras. Varje elev som lämnar gymnasiet utan betyg är ett tragiskt misslyckande för individen och ett nederlag för skolan, säger Stockhaus.

Och många ungdomar går senare på komvux och vid 24 års ålder har drygt 90 procent av alla unga fått gymnasiekompetens.

Statistiken bygger på intervjuer som har gjorts med nio gymnasieskolor i åtta kommuner från norr till söder, med elever med olika socioekonomisk bakgrund.