Pengarna, som kommer från EU, betalas ut av Tillväxtverket och ska bidra till investeringar som främjar jobb och tillväxt. De är öronmärkta för offentliga verksamheter, företag och föreningar. Målet är att de ska minska skillnaderna mellan olika regioner inom EU.

Av de åtta miljarder kronorna som ska fördelas i Sverige, hamnar merparten, 1,8 miljarder, i Västerbotten och Norrbotten. Stockholmsregionen däremot får klara sig med 300 miljoner kronor.

– Enligt EU:s definitioner anses de nordligaste länen stå inför störst utmaningar. De är glest befolkade och avstånden är långa, säger Karolin Högberg, kommunikatör på Tillväxtverket.

Sverige skjuter till pengar

Målet är bland annat att pengarna ska användas till att minska energianvändning, men omfattar också investeringar i bredband på glesbygden. Ett krav för att pengarna ska betalas ut är att andra offentliga aktörer bidrag med finansieringen. För varje EU-krona skjuter Sverige till lika mycket, i slutändan handlar det alltså om den dubbla summan.

Det regionala strukturfondsprogrammet löper mellan 2014 och 2020. Nytt är att även privata företag kan vara medfinansiärer. Även om det handlar om mycket pengar för perioden, så är det mindre än Sverige fick under perioden 2007 till 2013.

50.000 nya jobb

Det gick bra. Sverige är framgångrika på att hitta bra projekt. Enligt Tillväxtverkets generaldirektör, Gunilla Nordlöf, gjorde stödet som betalades ut mellan 2007 och 2013 att 50.000 nya jobb under förra perioden.

Hur vet ni att jobben har kommit till tack vare dessa pengar?

– Det har rapporterats genom ständig uppföljning av projekten, säger Nordlöf.