Trots att många har gripits sedan 2003 har bara två slutligen fällts i domstol, visar statistik som SVT:s Rapport och Aktuellt har tagit del av.

Mot sitt nekande dömdes två irakiska kurder 2005 för att ha finansierat terrorism. Men det är allt sedan den nya terroristbrottlagen kom 2003.

Minst 26 har gripits, femton har häktats, elva har åtalats men bara två har alltså fällts i sista instans i domstol, enligt siffror från åklagarkammaren för säkerhetsmål

-Det finns ju risk för att terrorbrottlagen gett polisen för omfattande befogenheter att använda tvångsmedel och ta in folk och sedan håller det inte när man går vidare i rättsprocessen, säger Janne Flyghed professor kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet.

-Det här är ett svårbedömbart brott, det är svårt att bevisa, det är annorlunda konstruerat än något annat brott egentligen, säger chefen för åklagarkammaren för säkerhetsmål Tomas Lindstrand.

Men tyder de få domsluten på att man använder terroristbrottlagen för mycket utan att ha juridisk täckning?

-Det tycker jag inte i och med att av elva åtalade har tingsrätterna dömt sju. Det är då svårt att säga något annat än att det funnits skäl för åtal, säger Tomas Lindstrand.

Men det är ju ändå hovrättens beslut som gäller och där är det ju bara två som har dömts?

-Ja, man kan ha olika uppfattningar om en sak som är komplicerad, säger Lindstrand.

Utöver statistiken har betydligt fler terrorbrottutredningar satts igång och lagts ner, men exakt hur många hålls hemligt eftersom fallen inte är kända för allmänheten.

Terroristbegreppet vagt
Och hemlighetsmakeriet och det stora antalet fall som inte leder till fällande dom möter kritik.

-Det största problemet med terroristbegreppet är att det i lagen är vagt definierat. Det innebär att en mängd beteenden kan vara terrorism. Det gör även att har man den misstanken får man använda tvångsmedel i avsevärt högre utsträckning än vid andra brott. Det kan främja att det blir en mer vidlyftig användning av tvångsmedel, och jag tror att det vi sett de senare åren är resultaten av det, säger Janne Flyghed.

Kan polis och Säpo utnyttja terroristbrottlagen om de inte har riktig juridisk täckning?

-Ja, man kan använda terroristlagen för att göra ingripanden. Polisen har i till exempel Vilks-fallet i inledningen haft terroristmisstankar och har då alltså kunnat använda mer tvångsmedel än i vanliga fall, säger Janne Flyghed.

-Sedan höll inte det och då ändrades brottsrubriceringen från förberedelse till terroristbrott till förberedelse till mord. Under terroristmisstankens täckmantel får polisen större befogenheter och då använder ju polisen det. De man ska kritisera är politikerna som satt en sådan luddig lagstiftning i händerna på polisen.

"Gryningsräderna rättsosäkra"
Ett exempel på rättsosäkerheten är enligt Janne Flyghed gryningsräderna förra hösten då flera personer greps misstänkta för att ha förberett bombdåd i Göteborg.

Polisen stormade bostäder med automatvapen inför chockade små barn men allt lades ner och polis och Säpo fick be om ursäkt. Å andra sidan har ju Sverige sedan ett år tillbaka fått sin första självmordsbombare.

-Vår strävan är ju att slå till så tidigt som möjligt för att det inte ska finnas någon risk för att ett terrorattentat ska fullbordas, säger Tomas Lindstrand.

Om man hellre slår till för tidigt än för sent, är det inte större risk för att man gör fel då?

-Det finns en större risk att detta i slutändan inte kan ledas i bevis, säger Lindstrand.

Kan man inte förstå att Säpo och åklagare hellre vill slå till för tidigt än för sent i terroristfall?

-Jo det är givetvis så men då måste det vara balans. Jag håller med Säpochefen Danielsson om att vi inte vi kan inte helt och hållet skydda oss mot alla beteenden för då skulle vi få ett samhälle vi inte vill leva i. Men det måste vara en balansgång, säger Janne Flyghed.

-Självklart ska vi förhindra men då skulle man gärna vilja se om polisens arbete varit framgångsrik. I vilken mån har man förhindrat terroristbrott? Säpo och åklagarna hemlighåller ju vilka förundersökningar som startats och vilka övervakningar som gjorts enligt terroristbrottlagen men som inte lett till åtal.

-Å andra sidan om man kommer någon på spåren och vill förhindra något, då är det ju även straffbart med försök och förberedelse till terrorism och då borde ju det rimligen ha lett till åtal också.

Robert Cederholm
robert.cederholm@svt.se