EU:s värstingar är Irland och Grekland när det gäller statsskuld respektive budgetunderskott.

Greklands statsskuld var i fjol 142,8 procent av BNP och beräknas nästa år överstiga 160 procent. Inget land med över 150 procent av BNP har hittills lyckats undvika statsbankrutt.

Det senaste landet som gick "konkurs" var Argentina 2001. Ett annat är Ryssland på 1990-talet.

Greklands problem är att man har och haft för stora underskott. På olika sätt har man sedan försökt dölja det.

Putsade siffrorna
När den grekiska krisen inleddes för ett och ett halv år sedan tvingades regeringen att erkänna att man förskönat budgetunderskottet, från 12,7 procent till 3,7 procent.

Även Italien hade en statsskuld som är större än bruttonationalprodukten (BNP), 119 procent. För Sveriges del uppgår den offentliga bruttoskulden till ca 40 procent av BNP.

Två krav
Irland å sin tur toppar bottenlistan när det gäller budgetunderskott. 2010 var Irlands underskott 32,4 procent, vilket kan jämföras med EU-snittet på 6,4 procent.

I Irland var det en enorm fastighetsbubbla som sprack när byggboomen dog och bostadspriserna rasade.

Låntagarna klarade inte av sina lån och staten tvingades hålla bankerna under armarna. Till slut tvingades landet ta hjälp av bland andra Internationella Valutafonden (IMF).

De stora missar kraven
Kravet i Stabilitets- och tillväxtpakten säger att EU-ländernas budgetunderskott inte får uppgå till mer än 3 procent av BNP och att statsskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.

Men det är alltså bara fem länder som klarar kraven: Sverige, Finland, Danmark, Estland och Luxemburg.

Åtta länder klarar ett av kraven medan 14 länder inte alls uppnår dem.

Bland de länder som inte uppnår kraven finns de sex största EU-ekonomierna: Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien och Nederländerna.

Anders Eliasson
anders.eliasson@svt.se