Socialdemokraterna vill ändra lagen om de vinner valet. Men andra är nöjda. I kvällens Agenda blir det debatt mellan arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson och Ylva Johansson, Socialdemokraternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor.
Agenda har träffat människor för vilkas liv de nya reglerna haft en avgörande betydelse. Några är glada över sina jobb, en annan har blivit lurad på 150.000 kronor och något jobb fick han aldrig.
I köket hos en persisk restaurang i centrala Stockholm jobbar två av landets arbetskraftsinvandrare. Äkta persisk mat ska lagas av iranier.
– Den här maten som vi serverar, det är väldigt mycket känslor i den, den måste smaka iranskt. Som riktig persisk mat. Det går liksom inte att lära sig. Man måste nästan vara uppväxt med den. Vi har haft två svenska killar som lagade mat men det blev inte som det ska vara, säger restaurangägaren Babak Kharazmi och skrattar lite.
I flera år letade man efter rätt personal. Sen dök Nasrin och Marzieh upp. Ingen av dem var kockutbildad, men deras känsla för matkulturen var oslagbar.
– Jag har ätit iransk mat sedan jag var barn och jag har sett hur min mamma lagat mat, säger Nasrin Marzban.
– Jag hade inget hopp om att få det här jobbet, men sedan ringde de och sade att jag kunde börja. Jag blev jätteglad för jag såg en framtid för mig och barnen. Eftersom jobbet var vitt, allt var lagligt och tydligt, kände jag att mina problem håller på att lösas, säger Marzieh Zarei.
Migrationsverket tar besluten
Det är nu exakt fem år sedan den nya lagen om arbetskraftsinvandring infördes. Sedan dess har närmare 90.000 invandrare fått som längst tvååriga arbetstillstånd.
Antalet ansökningar ökar stadigt. Det är Migrationsverket som fattar besluten, men innan dess får facket ge sina synpunkter.
– Jag är inte riktigt tillfreds med det här, för egentligen har vi inte något att säga till om. Det är Migrationsverket som bestämmer och de går ofta emot oss, säger Kersti Palme, assistent på Hotell– och restaurangfacket.
På pappret ser det mesta bra ut, men när fackförbunden gjort kontroller har den verkliga lönen och andra villkor ofta varit betydligt sämre.
Facket: Arbetsgivare utnyttjar rädsla
– Vi märker att arbetsgivare utnyttjar den rädsla som arbetstagare har. Att man inte får stanna i Sverige om man inte får behålla jobbet. Det använder sig arbetsgivare mycket av. Vilket innebär att man accepterar nästan vad som helst för att få behålla jobbet, till och med att jobba utan lön, säger Per Persson, som är ombudsman på Hotell– och restaurangfacket.
Vi träffar en av dem som råkat illa ut, Djamel. Han fick tips hemma i Algeriet om att betala drygt 150.000 kronor för boende och ett tvåårigt arbetstillstånd i Sverige. När han kom till kemtvätten där han fått löfte om att börja arbeta fanns det inget jobb och pengarna var borta.
– Han tog mina pengar och lurade mej på mina ambitioner och mina planer, säger Djamel.
Nu vet Djamel inte vad han ska göra. Hittar han inget nytt jobb inom en månad kommer han att tvingas härifrån.
– Jag har något att säga till svenska myndigheter: Håll ögonen på dessa personer. De handlar med människor för pengar, med hjälp av arbetskontrakt och annat, säger han.
S vill ge facket mer inflytande
Oseriösa arbetsgivare som missbrukar systemet och en bristande kontroll från myndigheterna har väckt liv i debatten. Socialdemokraterna säger att de tänker ändra lagen om de vinner valet i höst. Facket skulle då få större inflytande och om det finns många arbetslösa svenskar inom ett yrke ska arbetsgivare inte få ta hit utländsk arbetskraft.
Men striktare arbetskraftsinvandring är inte rätt väg, tycker restaurangägaren Babak Kharazmi. Nästa gång han behöver anställa kockar med den rätta känslan för det persiska köket skulle han kunna få problem.
– Jag kanske vill öppna en ny restaurang och då måste jag kunna få tag i kompetens från Iran. Är det svårt, så går det inte att expandera, säger han.
Agenda söndag den 15 december kl 21.15 i SVT2. Se programmet här och i efterhand här.