Tanken med de stora statliga AP-fonderna var att de skulle bidra positivt till pensionssystemet. I pensionsmyndighetens prognos gör den goda börsutvecklingen tillsammans med löneutvecklingen att AP-fondernas pengar räcker för att täcka till exempel 40-talisternas pensionsavgångar.
Prognoserna konstanta – trots dålig börsutveckling
SVT:s granskning visar att myndigheten utgått från en betydligt högre avkastning för AP-fonderna än vad den varit sedan starten 2001. Trots den dåliga börsutveckligen har inte myndigheten skruvat ned prognoserna.
Pensionsmyndighetens prognos för hur pensionerna utvecklas de närmaste 50 åren bygger bland annat på befolikningens framtida fördelning, storlek och sammansättning och hur inkomsterna utvecklas. Men en viktig roll spelar också de stora AP-fonderna. En stor del av fondernas pengar är placerade på börsen.
Betydligt lägre avkastning
I myndighetens basprognos ligger den framtida avkastningen på cirka fem procent per år. Men sedan starten för de nya fonderna 2001 har avkastningen bara varit cirka tre procent. Det vill säga betydligt lägre.
Pensionsmyndigheten har utgått från att AP-fondernas avkastning kommer att ligga på cirka fem procent per år, nominellt. Tar man bort inflationen hamnar den på 3,25 procent. För att komma fram till den siffran har myndigheten utgått från AP-fondernas avkastning sedan 60-talet. Problemet med den jämförelsen är att AP-fondernas gjordes om radikalt kring sekelskiftet då man till stor del omplacerade pengarna från räntepapper till aktier.
Börserna riskerar vara skakiga lång tid framöver
It-kraschen 2001-2003, finanskrisen 2008 och skuldkrisen 2011 har gjort 2000-talets första årtionde till en skakig börstid. Krisen i Europa riskerar att göra börserna skakiga även under lång tid framöver.
Pensionsmyndigheten har också räknat på en pessimistiskt prognos. Det visar sig att de siffror man räknat på där ligger betydligt närmare den verkliga avkastningen i AP-fonderna sedan 2001. Trots det anser myndigheten att det scenariot är osannolikt. I den prognosen ingår också antaganden om bland annat lägre inkomstutveckling. Någon prognos där man bara har räknat på en lägre fondavkastning har myndigheten inte gjort.
Om AP-fondernas placeringar ger så lite avkastning som de gjort de tio första åren kommer pensionerna att behöva sänkas betydligt fler gånger. Dessutom riskerar AP-fonderna att tömmas helt. Då måste staten börja låna för att kunna betala pensionerna.