Fetma inget ilands-problem
I den rika världen är vi välmående och feta, och i den fattiga världen svälter man och är mager. Det är den gängse bilden. Men den stämmer inte längre. I själva verket är det u-länder som drbbats hårdas av den växande fetmaepidemin.
Publicerad
I den lilla ö-nationen Nauru i Stilla havet är nästan 95 procent av befolkningen överviktig och drygt 80 procent är feta, med världshälsoorganisationen WHO:s definition, det vill säga har ett BMI över 30.
Ändrad livsstil
Flera andra av de små ö-nationerna i området visar samma bild. Bakgrunden är en ändrad livsstil under senare år, med förändrade kostvanor och mindre fysisk aktivitet.
Liknande tendenser, om än inte lika extrema, kan ses på många håll i världen. Så räknas till exempel ungefär var tredje kines och var sjätte indier som överviktig - det finns fler överviktiga människor i staden Bombay än i Sverige.
Hur många feta och överviktiga som det finns i Sverige råder det lite delade meningar om. Enligt SCB handlar det drygt var tionde som fet, det vill säga omkring 700.000 personer, medan Statens beredning för medicinsk utvärdering SBU anser att siffran är omkring 500.000.
Underskatta
Att siffran är osäker beror förstås på att det inte finns några myndigheter som kontrollerar medborgarnas vikt. Undersökningar visar också att de flesta har en tendens att underskatta sin egen vikt vid självskattningar.
En mer säker siffra ger de mätningar som gjorts på unga män som mönstrat. De visar att antalet feta 18-åringar fyrdubblades under åren 1970-2000, och antalet överviktiga födubblades.
Fyra av tio
Det var i USA som fetman först började beskrivas som en epidemi, och andelen såväl överviktiga som feta är hög i USA. Fyra av tio amerikanska kvinnor och nästan lika många män klassas i dag som feta av WHO.
Men det är alltså långt från rekordländerna i Stilla havet.
Torbjörn Jacobsson
torbjorn.jacobsson@svt.se