-Det är bekymmersamt för eleverna, men det är också allvarligt för samhället. För utan gymnasieutbildning är chanserna mycket sämre och om eleverna går i nio år utan att lära sig det man ska, då förlorar både eleverna och samhället viktiga kunskaper, säger Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket.

Den preliminära betygsstatistiken för 2012 grundar sig på 95 procent av eleverna som slutade nian i våras.

Sämsta resultatet hittills

Jämfört med förra året är ökningen liten, från 12,3 till 12,4 procent. Samtidigt är årets andel den högsta sedan det målrelaterade betygssystemet infördes 1998. Då saknade 8,6 procent behörighet till gymnasiet.

Förra året skärptes intagningskraven till gymnasiet. I dag måste en elev vara godkänd i minst åtta ämnen för att läsa på ett yrkesprogram och minst tolv ämnen för högskoleförberedande program. Tidigare räckte det att vara godkänd i matematik, engelska och svenska.

"Elever i skolan lär sig mindre"

Men enligt Skolverkets generaldirektör Anna Ekström är det inte den enda förklaringen.

-Vi vet sedan tidigare att elever i skolan lärt sig mindre genom den utvärderingar som gjorts, till exempel PISA, och det syns i betygen, säger hon.

Att minska frånvaron och se till att de elever som behöver verkligen får särskilt stöd är en nyckelfråga enligt Ekström.

-Den nya skollagen ger mer rätt till särskilt stöd och rätt att överklaga. Där måste man peka på skolhuvudmännen. De ska verkligen se till att skolorna får resurser, förutsättningar och möjlighet att ge det särskilda stödet som skollagen talar om, säger hon.