Den som redan har legitimation och som undervisat i ett visst ämne under åtta år de senaste 15 åren utan att ha formell utbildning i ämnet kan söka legitimation på nytt.

De som gått kurser som gav behörighet i ett visst ämne när de gick utbildningen ska kunna få behörighet även om kurserna idag inte ger behörighet. Tanken är att det som räckte då läraren utbildade sig ska räcka även idag.

Saknar behörighet

Cecilia Stenberg är en av alla de tiotusentals lärare som fått sin legitimation men som nu kommer att söka igen. Hon undervisar i kemi och matematik på Kungsholmens gymnasium i Stockholm, men saknar behörighet i matematik.

Däremot har hon legitimation i teknik – ett ämne som hon aldrig undervisat i. Och det känns förvirrande.

– Min egen analys är att jag är en mycket mer lämpad matematiklärare än en tekniklärare.

Alla lärare har inte sökt legitimation än. Skolverket uppskattar att alla de här grupperna innebär att uppemot 100 000 lärare kan komma att söka lärarlegitimation eller utökad behörighet.

Kritisk till reformen

Regeringen anslog i sin budgetproposition 146 miljoner kronor för hanteringen av legitimationer 2014, och det bedömer Skolverket ska räcka.

Cecilia Stenberg trivs med sitt jobb och med eleverna och är glad över att hon fått en legitimation, även om hon i viss mån är kritisk till hur reformen sjösätts.

– Ibland går det lite för fort, säger hon. Man kanske ska tänka igenom vad man gör innan man drar igång en sådan stor apparat som att se till att hela Sveriges lärarkår ska få lärarlegitimation.