Det visar slutrapporten från Brå (Brottsörebyggande rådet) om regeringens satsning på fler poliser.

Det kan bland annat bero på att anmälningarna om brott har ökat samtidigt som fler utredningar läggs ned på grund av så kallad förundersökningsbegränsning, konstaterar Brå.

Inte vardagsbrott

Men det beror också på hur polisen har arbetat.

De extra resurserna, 7.000 nya poliser under perioden 2006-2012, har inte lagts på arbetet att klara upp vardagsbrott. I stället har de satsats på specialisttjänsterna.

Dessutom har det inte blivit så många fler poliser som det talats om. På grund av till exempel pensionsavgångar är antalet i verkligheten 2.500 fler poliser.

– Det har beskrivits som en gigantisk satsning, men det är inte riktigt så, sade Anna Eksten på Brå vid en pressträff på onsdagen.

Antalet poliser per 100.000 invånare är inte högre i dag än i början av 1980-talet.

Unga oerfarna poliser

En annan orsak till att satsningen inte lett till att fler brott klarats upp är att det pågår ett generationsskifte inom polisen. En tredjedel av dem som jobbar som poliser anställdes 2006-2012. Många unga, oerfarna poliser behövde skolas in.

– Vi har också hört både från åklagare och poliser att domstolarna har höjt sina krav på bevisning. Det kräver mer utredningstid, sade Stina Holmberg, enhetschef på Brå, vid pressträffen.

”Tidstjuv”

Dessutom går mer av polisens tid åt till annat, som till exempel djurärenden och att förvara berusade personer. Holmberg tog också upp polisens datasystem Pust, som nu avvecklats, som en ”tidstjuv”.

En sak som polisen lyfter fram är den pågående omorganiseringen.

– Det tar mycket kraft, åtminstone på ledningsnivå. Det är möjligt att vi kan se en uppgång igen när den är klar, sade Holmberg.

Minskad brottslighet

Bilden som kommer fram är dock inte bara negativ. Enligt Brå minskar brottsligheten och förtroendet för polisen ökar.

– På många sätt har utvecklingen varit positiv inom polisens arbetsområden. Brottsligheten i samhället har minskat och tryggheten ökat och det är fler som har förtroende för polisen. Polisen arbetar mer med brottsförebyggande insatser och har därmed också blivit mer synlig, sade Stina Holmberg.

Inte sämre än i andra länder

Polisen i Sverige är, enligt Brå, inte sämre än kollegerna i andra länder i Europa även om det kan se ut så när man tittar på officiell statistik.

Brå har gjort en djupgående studie över sättet att föra brottsstatistik i fem andra länder: Norge, Danmark, Nederländerna, Tyskland och England . Då visar det sig att skillnaderna helt och hållet beror på olikheter i sättet att ta upp och räkna anmälningar och sättet att definiera ett uppklarat brott.

Enligt den statistik som man vanligen använder har Sverige solklart lägst uppklaringsprocent. Här klaras 17 procent av brotten upp. I exempelvis Norge klaras nära hälften upp.

Men det beror som sagt på hur man räknar, hävdar Brå. Benägenheten att anmäla tycks högre i Sverige. Man räknar dessutom på olika sätt, tio stölder kan räknas som en i ett annat land.

Det är också olika när brottet räknas som uppklarat. I andra länder räknas det som uppklarat när poliser har hittat en misstänkt, medan det i Sverige är åklagaren. Då ställs mycket högre krav, säger Stina Holmberg.

När Brå sedan jämfört hur många som verkligen döms, då är nivån ungefär likadan i de sex länderna.