”Att bedriva verksamhet inom välfärdssektorn innebär ett stort samhällsansvar”, skriver Cristina Eriksson Stephanson i dag i Svenska Dagbladet.
Den särskilda utredaren menar att välfärdssektorn har öppnats upp relativt snabbt för privata utförare och att inträdeskraven för de nya privata aktörerna varit låga.
Hon skriver också att förväntningarna på vad som skulle hända när sektorn avreglerades, inte har infriats.
Istället för att personal skulle ta över verksamheter och att fristående skolor skulle bidra med fler pedagogiska inriktningar, har det, enligt utredningen, inom vissa områden vuxit fram koncerner som dominerar den privata marknaden.
Ekonomiska förutsättningar
Därför föreslår man att det ska ställas krav på insikt, erfarenhet och lämplighet för att få bedriva tillståndspliktig verksamhet inom välfärdssektorn.
Aktörerna bör också ha ekonomiska förutsättningar för ett mer långsiktigt ägande, skriver utredaren. Detta för att inte riskera nedläggningar och besparingar inom verksamheten som i sin tur kan påverka kvaliteten.
”Att den som vill verka inom välfärdssektorn kan finansiera verksamheten och hantera tillfälliga nedgångar i till exempel antalet brukare eller elever, är en förutsättning för långsiktighet och kvalitet. ”
Detta föreslås gälla fristående skolor, förskolor och privata utövare inom socialtjänsten
Människor i beroendesituation
Särskilt viktigt är detta då tjänster inom just välfärdssektorn, enligt utredningen, ofta riktas till grupper som befinner sig i utsatta positioner.
”Det handlar många gånger om människor som befinner sig i en beroendesituation i förhållande till den eller de som levererar tjänsten. I vissa fall är tjänsten obligatorisk att ta del av, till exempel grundskolan för skolpliktiga elever. Medborgare, stat och kommun har ett befogat intresse av insyn och ansvarstagande från de som bedriver välfärdsverksamhet. Verksamhetens karaktär och finansiering är viktiga motiv för nationell lagstiftning och styrning av välfärdssektorn”, skriver Cristina Eriksson Stephanson.