Forskare får ut namn på Stasiagenter

Professor Birgitta Almgren har rätt att få läsa en rad Säpohandlingar med uppgifter om svenskar som ska ha arbetat åt den östtyska spionorganisationen Stasi. Det säger Regeringsrätten i en dom.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Materialet, som hon under stränga restriktioner och bara på villkor får ta del av, är upprättat av Stasi och ingår i den svenska delen av det så kallade Rosenholzarkivet, det mest topphemliga spionmaterial som fanns i DDR.

Professorn får bara läsa handlingarna i Säpos lokaler och eventuella minnesanteckningar måste hon förstöra inom ett år.

Annan bedömning
Regeringsrätten gör alltså en i vissa delar annan bedömning än kammarrätten, som helt gick på Säpos linje och inte gav Birgitta Almgren tillstånd att läsa en enda stavelse av Säpos uppgifter om Stasiagenter.

Almgren, som är professor i tyska vid Södertörns högskola, gav förra året ut boken Inte bara Stasi - Relationerna Sverige-DDR 1949-1990. I den beskrivs främst det mycket nära samarbetet mellan DDR och den socialdemokratiske skolpolitikern Stellan Arvidson och hans hustru Britta Stenholm och deras beundran för den socialistiska diktaturen.

Rosenholz visar de verkliga identiteterna och inte bara täcknamnen på alla spioner och agenter som chefen för Stasis utlandsspionage Markus Wolf hade utanför DDR. De flesta agenterna fanns i Västtyskland.

Hamnade hos CIA
Vad som skedde med Rosenholzarkivet direkt efter murens fall i november 1989 vet bara de invigda. Men namnen som fanns på magnetband, hamnade hos den amerikanska underrättelseorganisationen CIA. Mycket tyder på att det kapet var den kanske mest spektakulära spionkuppen under hela kalla kriget.

De akter som nu finns hos Säpo kommer från CIA, som så småningom gav varje land som hade medborgare i arkivet utdrag om dessa personer.

TT