I dag släppte skolverket sin genomgång av gymnasieskolan sedan gymnasiereformen 2011. Och det är dystert för lärlings- och yrkesutbildningarna. Och Jonas Sandqvist, undervisningsråd på Skolverket, ser stora problem i lärlingsutbildningen.
Fungerar lärlingsutbildningen?
– Det kan man inte säga att den gjort eftersom regeringen sagt att de här programmen skulle byggas ut år för år men har i stället minskat kraftigt. Något som även framgår av regeringens budgetproposition.
I en av rapporterna framgår att intresset för gymnasieskolans lärlingsprogram halverats sedan 2010. Från 3.600 elever till dagens 1.800.
Dessutom är avhoppen många, 40 procent av de som hade börjat sin utbildning 2011 hade slutat ett år senare. Jonas Sandqvist ligger bakom en av rapporterna och pekar på flera skäl till problemen.
För tidigt att välja yrke
Bland annat menar han att det funnits kvalitetsbrister, att utbildningarna har dåligt rykte och haft ett uteblivet stöd från flera branschorganisationer. Men ett viktigt skäl är också svårigheten att välja väg så tidigt.
– Man kan konstatera att välja yrke redan så tidigt, då man är 15-16 år, förmodligen inte är så lätt. Vi tror inte så jättemånga vet vad de vill bli i den åldern, säger han.
En stor del av de som lämnar lärlingsutbildningarna går över till ett traditionellt yrkesprogram där skillnaden är att på en lärlingsutbildning är minst hälften av utbildningen förlagd på en arbetsplats.
Automatisk högskolebehörighet borta
Men även de traditionella yrkesutbildningarna har stora problem visar rapporten. Andel elever som söker programmen har minskat från 35 till 29 procent.
Och även här ser Skolverket problem med att tidigt välja yrkesbana.
– De flesta nämner att automatisk behörighet till högskolan försvunnit som skäl till att inte söka till yrkesprogrammen.
De tre rapporterna som släpptes på tisdagen visar på fler problem då finns dessutom en stor brist på yrkeslärare, en brist som med stor sannolik kommer öka enligt rapporten.
Efterlyser bred samling
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström tycker utvecklingen hos lärlingsutbildningarna är bekymmersam.
– Om vi vill att lärlingsutbildningen ska få en större volym måste den få en bättre kvalitet. Den måste vara så bra att unga människor vill gå den. Det förutsätter ett bra samarbete mellan branschorganisationer, fackförbund och skolor, säger hon till TT.
Regeringen vill dessutom ha ett nytt upplägg för lärlingsutbildningarna.
– I budgetpropositionen aviseras förändringar och när de blir verklighet ska vi naturligtvis arbeta med dem. Men det viktigaste är faktiskt att de som i dag ansvarar för resultat och kvalitet i lärlingsutbildningen verkligen tar det ansvaret, säger Anna Ekström till TT.
Lärlingsutbildning infördes på försök 2008 och permanentades 2011.