I vilken utsträckning ska grödor vars arvsmassa modifierats få användas inom jordbruket? Det har under lång tid varit en av de mest infekterade frågorna i EU. När EUs miljöministrar i februari tog ställning till ny genmodifierad majs, Pioneer 1507, var det bara Sverige, Storbritannien och Spanien som röstade för ett godkännande.
Den svenska miljöministerns pressekreterare berättar för SVT Nyheter att det inte fanns någon kompromissvilja bland ministrarna och att frågan är stendöd.
Ovanliga i EU
Genmodifierade växter är vanliga i stora delar av världen. De anses bland annat stå emot sjukdomar och insektsangrepp bättre än konventionella grödor och ger rikare skördar samtidigt som det är möjligt att använda mindre bekämpningsmedel.
Men GMO-grödor är ovanliga i EU där regelverket är restriktivt. Det finns en oro för oförutsedda effekter på hälsa, miljö och biologisk mångfald. I flera EU-länder bedrivs avancerad forskning där ett av syftena är att ta fram nya säkra grödor.
– Det finns inga belägg för att GMO-grödor i sig skulle vara farligare än grödor som tagits fram med konventionella grödor, säger Sten Stymne, professor i växtförädling.
Saknar betydelse
Enligt Stymne saknar det betydelse om genen är insatt med korsning eller genteknik.
– Det är egenskaperna man får i växten som avgör risken, inte hur genen är insatt, säger Sten Stymne till SVT:s Vetenskapens värld.
Klara Jacobson forskar i landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och har studerat en av stridsfrågorna kring GMO-grödor – hur de påverkar fattiga småbönder i utvecklingsländer. Och enligt henne finns ingen tydlig slutsats bland forskarna om genmodifierat är bra eller inte.
– Det jag har sett när jag har kollat på majsodling i Sydafrika är att det är andra saker som behövs för att förbättra folks möjlighet att försörja sitt jordbruk. Då är frågan vad man ska satsa på, ska man satsa på en dyr teknikutveckling eller ska man satsa på att utbilda jordbruksrådgivare som förstår det lokala sammanhanget, säger Klara Jacobson.
”Finns alltid en risk”
I en undersökning som SVT låtit göra svarar 67 procent av 128 forskare som arbetar med GMO att de anser att regelverket är för hårt.
Stefan Jansson, professor i växtfysiologi, anser att det inte finns någon anledning att ha regelverk som är betydligt hårdare för sorter som tas fram med genteknik.
– Det finns alltid en risk med att odla nya växtsorter. Men risken är inte en millimeter större när det handlar om sorter som tas fram med genteknik än när det gäller sorter som tas fram med annan förädling, säger Stefan Jansson.
Forskning kan upphöra
Inom EU har nästan all kommersiell forskning om GMO-grödor upphört och det påverkar också den forskning som finansieras med skattemedel.
På Lantbruksuniversitet i skånska Alnarp bedrivs större delen av den svenska offentligfinansierade utvecklingen av genmodifierade grödor.
– Vi har finansiering till slutet av året och får vi inte in några nya projekt måste stora delar av vår grupp upplösas. Mycket av den växtbiotekniska forskningen för jordbruket som bedrivs i Sverige bedrivs här och kommer då att läggas ner, säger Sten Stymne.