-Först får man en adrenalinrusch sedan inser man att nu är det på riktigt, säger plutonchefen Jonas Brobakken, 27 år, om striden.

Filmen på några minuter visades vid Försvarets pressträff om utlandsstyrkorna på torsdagen.

Striden vid en by väster om Mazar-i-Sharif den 8:e oktober förra året togs av en soldat med en hjälmkamera.

Första filmen med stridande
Enligt Försvarsmaktens presschef Roger Magnergård är filmen den första med svenska soldater i strid som försvaret har visat.

Hjälmkameran hade plutonen tagit med på eget initiativ för att dokumentera sitt arbete. Det har dock hänt tidigare att patruller skickats ut med en "combat camera", men de har då inte hamnat i strid.

Enligt Magnergård fick försvarets pressavdelning veta att filmen fanns så sent som i måndags.

De svenska soldaterna hade som uppdrag att fotografera tre byggnader i byn väster om Mazar-i-Sharif där motståndsmän brukade träffas.

Granat slog ned intill fotpatrull
På filmen ser man soldater prata med barn i byn, när plötsligt en explosion hörs. Granaten från ett granatgevär hade slagit ned 150 meter längre bort, bara fem meter från en fotpatrull som ingick i den svenska plutonen. Patrullen syns dock inte på filmen, däremot hörs radiokommunikationen med plutonchefen Jonas Brobakken.

Bland annat hörs hur en skyttesoldat säger att han måste avbryta eldgivningen, eftersom kvinnor och barn dykt upp i skottfältet. Enligt Försvarsmakten visar det på de svenska soldaternas professionalism att de omedelbart slutar skjuta när det finns risk för att träffa civilbefolkning.

På filmen ser man hur plutonen försöker ge eldstöd så att den utsatta patrullen kan dra sig tillbaka.

Motanfall inte med i filmen
Efter att svenskarna omgrupperat inleds ett motanfall, vilket dock inte är med i filmen, som varar i fem timmar, då soldaterna avancerar 700-800 meter. Ingen skadades i striden.

-Jag är stolt över hur mina soldater agerade, säger Brobakken, som påpekar att det var plutonens första strid och att många var värnpliktsutbildade.

Den nuvarande svenska styrkan, FS20, har hamnat i sammanstötningar eller drabbats av vägbomber vid 15 tillfällen sedan den kom till Afghanistan i början av december.

-Säkerhetsläget är något bättre än i höstas och i somras. Men det är för tidigt att bedöma om detta kommer att bestå, säger generalmajor Berndt Grundevik.

I slutet av januari har svenskar deltagit i två större operationer tillsammans med afghanska säkerhetsstyrkor. Den ena, Operation Kitty, i den västligaste provinsen i styrkans ansvarsområde.

Oroande säkerhetsläge
Grundevik uppger att säkerhetsläget i den provinsen är oroande, eftersom terrängen är svår och soldater måste flygas in. Han beskriver dock operationen som framgångsrik och uppger att 128 motståndare har lagt ned sina vapen.

Strax väster om staden Mazar-i-Sharif har omkring 75 svenska soldater deltagit i Operation Ebtekar, tillsammans med 900 afghanska soldater och poliser. Resultatet har blivit 35 upptäckta vägbomber och ett hundratal gripna motståndsmän.

Fyra gånger större än Kosovo
Enligt Grundevik så skulle den svenska styrkan behöva fler skyttesoldater. I dag består styrkan av omkring 500 man och de ansvarar tillsammans med den finländska styrkan för ett område fyra gånger så stort som Kosovo.

-I Kosovo 1999 fanns det 49.000 soldater från KFOR (den internationella styrkan) för att lösa säkerhetsproblematiken, då förstår du vilket jättebehov det finns,säger Grundevik.

-Nu har vi fått ett riksdagsbeslut i december 2010 som anger att vi får 500 på plats, vilket ger oss en viss ökningsmöjlighet jämfört med förut.

-Men jämfört med Kosovo så är det klart att det finns ett jättebehov. Jag har full respekt för politiska beslut man fattat i riksdagen, men det fråntar inte det taktiska behovet på plats.

TT