Vad händer innan fördraget sjösätts 2009?

David Oscarsson: Nu måste de 27 länderna raticifiera, godkänna, det fördrag som deras regeringar kommit överens om. I Sverige och de flesta andra länder är det ländernas parlament (riksdagen i Sverige) som måste godkänna fördraget. Det kan också göras genom att ordna en folkomröstning.

Hur många länder kommer att folkomrösta?

David Oscarsson: I Irland kommer folket att få säga sitt. Det kan också bli en folkomröstning i Storbritannien, där regeringen lovade det när det handlade om det tidigare förslaget till fördrag, den så kallade EU-konstitutionen. Men premiärminister Gordon Brown hävdar att det nya reformfördraget dels inte ger EU lika stora makt, dels att Storbritannien har undantag från kontroversiella delar, som det fördjupade samarbetet inom rätts-, säkerhets- och immigrationsfrågor.

Vad händer om något land säger nej?

David Oscarsson: Då hamnar EU i en kris liknade den för två år sedan, då fransmännen och nederländerna avvisade EU-konstitutionen i folkomröstningar. Det blir svårt för unionen att ta sig an nya utmaningar, till exempel att acceptera nya medlemsländer från Balkan. Samtidigt rullar det stora EU-maskineriet på, som reglerar allt från säkerhet för leksaker till fiskekvoter i Östersjön.

Vad är utsikterna att fördraget verkligen går igenom?

David Oscarsson: Goda, denna gång. I Irland är reformfördraget inte lika kontroversiellt som den tidigare föreslagna EU-konstitutionen. Om Gordon Brown pressas till en folkomröstning är det däremot sannolikt att britterna röstar nej. I övriga fall är stats- och regeringscheferna överens om att snabbt rösta igenom förändringarna, som de vill beskriva som tekniska.

Hur påverkar det nya fördraget Sveriges inflytande vid beslut i EU?

David Oscarsson: Svårt att sia om i dag. Genom de nya regerna för majoritetsbeslut kommer EU:s befolkningsmässigt största länder få större möjligheter att stoppa beslut. Samtidigt måste de ta hänsyn till de mindre länderna, eftersom 55 procent av medlemsländerna också måste stå bakom beslut som fattas enligt majoritetsreglerna.

Kommer vi som medborgare att märka att vi får ett nytt fördrag?

David Oscarsson: Förmodligen väldigt litet. Reformfördraget ger de nationella parlamenten (riksdagen) och Europaparlamentet större inflytande, vilket kan komma att synas i mediarapporteringen. Rätts- och immigrationsfrågor ska enligt fördraget beslutas om enligt majoritetsregler, i stället för som i dag genom enhälliga beslut. Det kan leda till effektivare handlande mot terrorhot och organiserad brottslighet, men också till en debatt om att Sverige tvingas följa hårdare regler. Majoritetsreglerna införs dock inte fullt ut förrän 2017.