– Men i vilket fall är det troligt att de benådas någon gång i höst, kanske före jul, säger han.

Det pågår en politisk process för att få de båda svenskarna, Johan Persson och Martin Schibbye, benådade. Zelawi ville ha dem benådade nu, men om han inte hade hunnit ta beslutet, kommunicera det till regering och parti och sätta sitt namn under det, kommer hans efterträdare, den tillfällige premiärministern Hailemariam Desalegn inte att hasta fram beslutet just nu, enligt Kjetil Tronvoll.

– Han är ju ännu inte vald till partiledare och inte heller till permanent statsminister. Han kommer att vilja vänta tills han har blivit vald. Rent realpolitiskt är det inte så troligt att han vill förbruka sitt politiska kapital på den här frigivningen utan han återkommer senare.

Är det något som talar för att det här kan dra ut på tiden?

– Om Meles Zenawi redan hade tagit beslutet tror jag benådningen kommer nu. Men jag vet inte hur långt beslutsprocessen hade gått och det kan finnas flera omständigheter som hindrar en frigivning just nu. Om den inte kommer nu så tror jag den ändå kommer i höst, före jul.

Det finns flera dilemman för Hailemariam, framhåller Kjetil Tronvoll.

– Om han genomför en benådning skulle han inleda sin statsministerperiod med en internationell goodwill och signalera att vi kommer att vara mer liberala och tillmötesgående. Men internt i Etiopien är inte detta något ”winning case” och där behöver han kanske skicka motsatta signaler, om fasthet och kontroll.

Hur viktigt är det att överväga relationen till Sverige?

– Den är inte så viktig för Etiopien. Det sade ju Meles rakt ut och han lade ju ner ambassaden i Stockholm. Men en bra relation med EU och USA är viktig.

Just nu är inte Hailemariam stark nog att ta ett eget beslut, menar Kjetil Tronvoll. Han måste konferera med olika ministrar så att det blir ett kollektivt beslut.

– Personligen vill han nog ha det här ur världen. Men det måste vara ett väl förberett beslut. När man friger fångar vid olika högtider som till exempel nyår och påsk, handlar det om småkriminella och där går inte statsministern in och lägger sig i de enskilda fallen. Men frigivningen av svenskarna är ett större, politiskt beslut som behandlas på toppnivå. De svenska journalisterna har begått ett brott som betraktas som allvarligt i Etiopien.