Socialdemokraternas stridsrop i valrörelsen är ”Stoppa Vinstjakten”. Men det kan vara lättare sagt än gjort.

De flesta av landets 300.000 friskoleelever går i friskolor som drivs som aktiebolag.

– Vinstjakt kommer alltid att finnas i aktiebolag, säger Lars Henriksson, juridikprofessor på Handelshögskolan.

– Hela lagstiftningen kring aktiebolag bygger på att vi ska ha en effektivitetsjakt och en vinstjakt, och att det ska finnas en belöning för den som faktiskt lyckas på marknaden.

Vallöfte: Skola och vård utan vinstintresse

Vänsterpartiet och Miljöpartiet lovar i valrörelsen att skola och vård ska drivas utan vinstintresse, och båda vill att det i praktiken sker genom att aktiebolagen tvingas ombilda sig till så kallade SVB-bolag, bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning.

Miljöpartiet vill att ägarna ska få viss avkastning, men det ska finnas ett tak. Vänsterpartiet har en plan för att få bort alla vinstuttag överhuvudtaget från 2017.

Kan strida mot EU-rätten

Men att ge sig på existerande aktiebolag blir svårt rent rättsligt, säger professor Lars Henriksson. Enligt honom kan det strida mot både egendomsrätten och EU-rätten.

– Om de existerande bolagen från och med ett visst datum inte får ta ut vinst, då kommer man att få stora juridiska problem med hur man hanterar den här begränsningen i deras verksamhet, säger professor Lars Henriksson.

Och det är rättsligt svårt att lagstifta även om framtida vinster och vinstuttag.

– Ett aktiebolag i sig har lagliga rättigheter som inte handlar om vilken verksamhet de bedriver, säger Lars Henriksson.

– Man kan i och för sig ställa krav på att verksamheten ska drivas i en viss associationsform, utan vinstuttag, men problemet är att vi inte har kraven i dag. Det handlar i så fall om att reversera och skärpa upp kraven för bolagen som redan finns så att man inte längre får använda vinsten på ett visst sätt därför att man råkar befinna sig i en viss bransch, och det tror jag blir väldigt svårt att förena med grundlagen.

(V): Vinst går att förbjuda

Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt hävdar dock att man kan förbjuda existerande aktiebolag från att fortsätta som förut och tvinga dem att ombilda sig till SVB-bolag om de ska fortsätta driva skola.

– Vi har tittat internationellt. I Norge fattade man beslut 2005 om att det inte skulle gå att plocka ut vinster i skolan och det har man lyckats hålla, säger Jonas Sjöstedt.

Men enligt norska motsvarigheten till Skolverket har Norge har aldrig tillåtit vinster i den skattefinansierade skolan.

Däremot skärpte man lagen 2006 så att det skulle bli svårare att kringgå förbudet genom att låta närstående bolag sälja varor och tjänster till skolföretagen. Man gjorde det också svårare att få tillstånd att starta friskola, och återkallade tillstånd för friskolor som inte hunnit starta.

– Vi har kollat grundlagen och vi har torrt på fötterna, säger Jonas Sjöstedt.

Så professorn på Handelshögskolan har fel?

– Han har en annan åsikt.

Politikerna vill ha bort riskkapitalbolagen

Oavsett vinstfrågan är i stort sett alla partier överens om att riskkapitalbolagen ska bort ur den svenska skolan. Det var ett danskt riskkapitalbolag, Axcel, som orsakade Sveriges största skolkonkurs förra året när John Bauergymnasierna med 11.000 elever plötsligt gick i konkurs.

Riskkapitalbolagens affärside är att köpa bolag för att expandera och effektivisera och sedan sälja dem vidare efter några år, och göra en rejäl vinst på det.

Efter SVT-dokumentären ”Skolfesten”, som avslöjade hur det gick till när John Bauerkoncernen under åren fram till konkursen köptes, såldes och belånades för att ägarna hoppades på ännu högre vinster, svängde även finansminister Anders Borg (M) och sade att riskkapitalbolag inte ska finnas i välfärdssektorn.

Sedan dess har regeringen begravt frågan i ägarprövningsutredningen, som fick förlängd tid och ska redovisa sina slutsatser först efter valet, 1 november.

Men även att enbart ställa krav på nya ägare att vara långsiktiga kan bli juridiskt komplicerat, enligt Lars Henriksson.

– Det är rättsligt svårt att göra det i en verksamhet där det inte ingår ett kontrakt, säger Lars Henriksson.

– Sedan måste det ju förenas med en sanktionsavgift om man bryter mot regeln, och vad händer då med en skola som vill lägga ner därför att det går dåligt? Då blir ju problemen värre och det kanske blir konkurs i alla fall.

Skärpa kvalitetskrav

Däremot kan man skärpa kvalitetskraven på skolor, något som både Alliansen och Socialdemokraterna vill göra.

Socialdemokraterna vill se ett tvång för friskolorna att ha lika mycket lärare som kommunala skolor. Det kommer omöjliggöra höga vinster säger Stefan Löfven till SVT. Det är i själva verket det socialdemokraterna menar med ”stoppa vinstjakten”.

Kommer aktiebolagen att sluta jaga vinst om ni gör det här?

– Det är upp till dem helt och hållet, säger Stefan Löfven.

Ni skulle ju få bort vinstjakten sa du?

– Det är upp till dem om de vill vara kvar eller inte. Det vi gör är att sätta upp tuffa kvalitetskrav, det är det som kommer att avgöra.

Men kommer inte bolagen att försöka göra vinst efter det här menar du?

– Det vet inte jag. Bolagen måste ju avgöra vad de är där för.