Gustav Adolf-bakelsen 100 år

Egentligen är det väl rätt motsägelsefullt att fira någons dödsdag med allmän flaggning och läckra bakverk. Men särskilt på västkusten är det nu en hundraårig tradition att fira Gustav II Adolfs bråda hädanfärd i Lützen-dimman med en särskild bakelse.

Till minne av hjältekonungens död den 6 november 1632 restes en staty av honom på Gustav Adolfs torg i Göteborg 1854.

Till invigningen gjordes särskilda karameller och andra sötsaker.

Skapades 1909
Själva Gustav Adolfs-bakelsen skapades 1909 av bagaren Emil Bräutigam som drev ett exklusivt kafé i hörnet mellan Östra Hamngatan och Kungsgatan i samma stad. Även konditorierna Arnhult och Eggers ska ha medverkat till bakverket.

Nu är traditionen spridd över landet även om den fortfarande är starkast i Göteborgstrakten, berättar Martin Lundell, vd i branschorganisationen Sveriges Bagare & Konditorer.

Många äter
Men ingen vet exakt hur många Gustav Adolfs-bakelser svenskarna stoppar i sig varje år.

-Vår bransch har inte varit något vidare på att föra statistik, konstaterar Lundell.

Ser olika ut
Gustav Adolfs-bakelsen kan variera till form och innehåll.

Oftast är den fyrkantig och alltid krönt med en silhuett av Gustav II Adolf i marsipan eller choklad.

Originalbakelserna hade smak av choklad och citron och tillverkades av smörkräm mellan sockerkaksbottnar.

TT

Andra celebrerande bakverk

5 februari: Runebergs-bakelsen (Finlandssvenske författaren Johan Ludvig Runebergs födelsedag 1804).

6 juni: Nationaldagsbakelsen (Sveriges nationaldag).

Sista veckan i september: Prinsesstårtans vecka (tårtrecept ur Jenny Åkerström-Söderströms "Prinsessornas kokbok" på 1930-talet, anspelar på prinsessorna Märtha, Margaretha och Astrid som utbildades på författarens hushållsskola för unga flickor).

4 oktober: Kanelbullens dag.

24 oktober: FN-bakelsen (FN-dagen).

Källa: Sveriges Bagare & Konditorer (TT).

Publicerad: