– I Storbritannien, Norge, och Nederländerna har man redan förbjudit provision till rådgivare, det har tagit bort de värsta aktörerna, säger Jan Bertoft.

Jan Bertoft skriver i DN debatt att konsumenterna befinner sig ett stort kunskapsunderläge vad det gäller den finansiella marknaden och att de är helt beroende av bra rådgivning för att kunna göra kloka val. Problemet, menar han, är att bankernas rådgivare snarare är benägna att förmedla dyra så kallade strukturerade produkter snarare än andra sparprodukter som skulle gynnat kunden mer.

Anledningen är att de dyra produkterna ger en mycket bättre provision än produkten som kanske skulle passat kunden bättre. Rådgivarna är alltså snarare förtäckta säljare menar han.

Råden gynnar bankerna

Utöver ett provisionsförbud föreslår Jan Bertoft även ett förbud mot att säljare av finansiella produkter ska få kalla sig rådgivare.

– Det här är den enda branschen där man får göra på det här sättet. En bilförsäljare skulle aldrig få kalla sig rådgivare. Det är säljverksamhet bankerna sysslar med. Folk får råd som i stor utsträckning gynnar banken eller säljarna själva. Det är obegripligt att just bankerna får kalla sig för rådgivare. Det är dags att man gör något åt det här.

Bankföreningen öppen för åtgärder

Tomas Tetzell chefsjurist på Svenska Bankföreningen tycker att Jan Bertoft är för hård i sin kritik och att det visst är rådgivning det är frågan om.

– Det är ju både och kan man säga, utgångspunkten är att man ger råd vilket i slutändan kan leda till försäljning. Han överdriver problembilden. Om man tar bort provision helt skulle mindre företag få svårt att distribuera sina produkter eftersom de inte kan betala andra företag distributionsersättning. Det minskar konkurrensen och produktutbud till nackdel för konsumenterna.

Han är dock öppen för vissa åtgärder.

– Det vi kan tänka oss är at överväga att ”up front” -ersättningar ska tas bort. Rådgivaren ska inte få all ersättning direkt när avtalet träffas med kunden. Istället ska ersättningar betalas ut under en längre period. Därigenom har rådgivaren ett intresse av att vårda goda relationer med kunden.

De flesta vill ha förändringar

Sveriges Konsumenter har gjort en valenkät som visar att det finns ett starkt stöd i Sverige för att förminska kundernas underläge vid finansiell rådgivning. 61 procent av riksdagspartiernas toppkandidater till höstens riksdagsval anser att alla konsumenter borde få tillgång till kostnadsfri och oberoende finansiell rådgivning. Stödet är störst bland de rödgröna där 90 procent är positiva till förslaget.

– De flesta riksdagspartierna vill ha förändringar, men det kräver politiskt mod att våga stå upp mot finansmarknaden och bankmarknaden. säger Jan Bertoft.

”En rättvisefråga”

Han menar att dålig rådgivning framförallt påverkar medel- och arbetarklassen. Välbärgade har ofta bättre kunskap vad det gäller investering och finansiering.

– Vi menar att det här är en rättvisefråga, det ska inte vara dyrt att vara fattig. Det är väldigt svårt för många att veta vad det är för placeringsbeslut de ska ta. Många har inte ens begripit vad det är för produkter som de har köpt. Som enskild person är man i ett enormt underläge. Det räcker inte med frivilligåtgärder, det krävs lagstiftning och krafttag.

Att det finns brist på kunskap bland konsumenter håller Tomas Tetzell med om.

– – Det finns absolut ett kunskapsbehov här. Skolan behöver lära ut mer om privatekonomi. Så människor är mer förberedda.

Vad ska man som kund göra för att se till att få bästa möjliga hjälp vid rådgivning?

– Man ska ställa frågor. Banken är skyldig att tala om vad de får för provisioner, men säkerställ att du verkligen får den informationen. Varför föreslår rådgivaren en viss produkt? Sen kan man även vända sig till olika aktörer för att få olika bedömningar.