På livsmedelshallarnas hyllager finns enorma mängder förpackade varor. En stor del av det som blir över slängs redan i butiken men vi bär också hem många förpackningar och varje svensk slänger ungefär ett halvt ton sopor om året. En stor del kommer från just matförpackningar.

Många varor har i dag ett Krav-märke men det omfattar inte hela produkten.

– Som det är i dag handlar Krav-märket bara om innehållet i förpackningen och då kan den innehålla gifter eller ha en dålig design som kräver extra transportarbete, säger Annika Olsson som är professor i förpackningslogistik i Lund.

Även förpackningen kravmärks

– Det är två stora vinster. Vi kommer att få förpackningar utan giftiga kemikalier som kan migrera in i livsmedlen. Den andra vinsten är att vi får resurssnålare totalleverans på ett livsmedel från producent till konsument som inkluderar både transporten och matsvinn, fortsätter Annika Olsson.

Många osmarta förpackningar

Förpackningarna är förstås nödvändiga för hållbarheten och för att de ska kunna transporteras både till butiken och kunna bäras hem av oss konsumenter. Men det vissa förpackningar är smartare än andra något som man kanske inte alltid tänker på.

Louise Ungerth på Konsumentföreningen Stockholm visar i butiken till exempel kikärtor i burk respektive fyrkantig papperskartong och säger:

– Den runda förpackningen kräver dubbelt så mycket utrymme under transport än den fyrkantiga.

Hon jämför även köttfärs i plasttråg med vacumförpackad köttfärs och konstaterar att platstråget kräver betydligt mer plats och innebär att man egentligen transporterar mycket luft i onödan.

Eftersom det redan i dag är mycket text på många varorna kommer det inte att bli någon ytterligare märkning om att själva förpackningen också uppfyller de nya villkoren.