Foto: TT

”Hm, precis” – viktigare än du tror

Uppdaterad
Publicerad

Obetydliga småljud, som ”hm”, är viktiga komponenter för att ett samtal ska fungera. Men hummar du på fel sätt kan samtalspartnern uppleva dig som störande eller till och med som en maskin, enligt nya rön.

”Mm, jaha...” Småljuden som dyker upp när vi pratar med varandra kan verka obetydliga. Men hummar du på fel sätt kan samtalspartnern uppleva dig som störande eller till och med som en maskin, enligt nya rön.

– Hummanden och andra korta ljud är viktiga för att ett samtal ska fungera, speciellt över telefon. De bekräftar att ljudet överhuvudtaget når fram, att man förstår vad den andre säger och kan även visa en attityd till det som sagts, som glädje eller förvåning, säger Mattias Heldner, professor i fonetik vid Stockholms universitet.

I projektet ”Samtalets prosodi” har han, med forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, studerat egenskaper som är specifika för mänskliga samtal med det långsiktiga målet att skapa en artificiell samtalspartner.

Naturligare samtal

– Dagens talteknologi, som talsyntes och taligenkänning, är inte så bra på att låta som de deltar i ett samtal utan de läser upp saker i väldigt hög utsträckning. Det beror på att mycket av det man undersökt tidigare är uppläsningar och uttal av enstaka ord, säger Heldner.

Forskarna har analyserat 120 stycken samtal á 30 minuter mellan olika personer för att se var och när återkopplingsljud som ”hmm” används och hur man avgör vems tur det är att tala.

– Oftast hummar man i pauser i den andres tal. Vi har även sett en tendens att man matchar personens tonläge för att inte avbryta, då längre tystnad brukar komma när folk letar rätt ord.

Om personen däremot tystnar och andas ut, eller om grundtonen i rösten faller, brukar det innebära att man är färdigpratad.

Kan vara störande

Uteblir hummandet kan det skapa osäkerhet hos samtalspartnern.

– Och när hummandet sticker ut, oavsett om de kommer vid fel tillfälle eller i fel tonläge, upplevs det som störande. Ser man inte varandra och samma ljud upprepas flera gånger i rad, så kan man till och med uppfattas som en maskin.

I framtiden hoppas forskarna att kunskaperna kan ge talande datorer ett mer människolikt beteende.

– Vi tror också det skulle kunna användas i dataspel, ska man interagera med en virtuell gestalt blir det mer engagerande om den reagerar som en människa, säger Heldner.

Prosodi – talets rymt och melodi

 * Prosodi är en gren inom fonetiken som studerar de språkliga egenskaperna intonation, rytm och dynamik.

 * Kan även beskrivas som det i talet som bidrar till att underlätta kommunikation, som inte är vokaler och konsonanter i ord.

 * Prosodiska drag signalerar ofta talarens sinnesstämning, men kan också utnyttjas för att särskilja olika talhandlingstyper, till exempel en fråga från ett påstående, eller för att särskilt framhäva en specifik del av det man säger.

Källa: Nationalencyklopedin

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.