Foto: TT

Tingsrätt godkänner bortträngda minnen som bevis

Uppdaterad
Publicerad

Så kallade bortträngda minnen som sägs komma fram genom hypnos och terapi kan fortfarande användas som bevis i svensk domstol trots att metoden kritiserats tidigare. Det står klart sen en pappa i somras dömdes mot sitt nekande för sexuella övergrepp på sin dotter.

Hovrätten för västra Sverige prövar i dag målet mot pappan eftersom Göteborgs tingsrätt dömde honom till tre års fängelse. En nämndeman var oenig med de övriga ledamöterna som dömde mannen helt baserade på dotterns berättelser om övergrepp.

Tidskriften Filter som uppmärksammade fallet först skriver om att dottern ska efter sin sexdebut vid 19 års ålder börjat gå i ”imaginationsterapi”, en form av hypnos. Terapin ska ha väckt minnen till liv om hur hennes pappa förgripit sig på henne från fyra års ålder till dess hon blev 13 år.

Men den terapiform som tingsrätten byggde sin dom på är hårt kritiserad och användes då Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick, erkände ett 30-tal mord. Han dömdes senare för åtta av dem, men har i dag frikänts från alla misstankar.

Samma metod som fällde Quick

Dan Josefsson har skrivit en bok om fallet Sture Bergwall och vad som fick honom att erkänna brott han inte hade begått. Han är i dag förvånad över hur domstolen dömt i fallet.

– Det är väldigt oroande och sorgligt att tingsrätten kunde döma på det sättet. Jag visade den här domen för Elizabet Loftus, en av världens främsta experter på falska minnen. Hon sa att det här kändes som någonting som kunde hända på 1990-talet.

Dagens Nyheter skriver i dag att pappans advokat kallat in Rickard L Sjöberg, docent i psykologi, till tingsrätten. Där ska han ha berättat att hyposbehandling kan skapa falska minnen.  

– Terapeuterna kan få patienterna att tro att falska minnen är äkta. För anhöriga blir det livslånga mardrömmar. Vissa får aldrig tillbaka sina systrar, bröder, eller andra som gått i sådan här terapi. Folk blir aldrig sig själva mer, säger Dan Josefsson.

Typiskt fall

Kvinnan som nu anklagar sin pappa för sexuella övergrepp ska ha sökt sig till terapi på grund av andra orsaker, som att hon varit mobbad. I efterhand har hon kommit fram till att pappan utsatt henne för övergrepp. Just det här gör fallet typiskt enligt Dan Josefsson.

– Det som är utmärkande för regressionsterapin är att patienter söker hjälp för vanliga psykiska problem som ätstörningar eller relationsproblem. Av terapeuterna får de då höra att det kan bero på att de trängt bort något traumatiskt i barndomen. Patienterna har väldigt svårt att värja sig när det kommer från en auktoritet.

Han säger att kunskapen om att terapiformen kan skapa falska minnen inte är tillräckligt känt för alla.

–Jag skulle vilja säga att det i det här fallet handlar om en åklagare som tror på de här metoderna och som inte verkar ha tagit in allt det som vi har lärt oss sen 90-talet. Kunskaper sprider sig väldigt långsamt i samhället.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.