Facken har begärt 2,8 procent i löneökningar på ett år medan arbetsgivarna har erbjudit 4,5 procent över tre år.

Medlarnas bud låg på 5,5 procents löneökningar under en tre år lång avtalsperiod.

Vad krävs för att ni ska enas?

– Vi måste upp rejält i avtalsvärde och löneökningsnivå. Mer precis än så vill jag inte vara.

Industriarbetsgivarna har däremot godtagit medlarnas bud.

Vill komma i mål

– Vi har gjort en samlad bedömning och funnit att vi kan acceptera det. Vi sätter ett värde på att försöka komma i mål, säger Per Hidesten, vd för Industriarbetsgivarna och ansvarig för årets avtalsrörelse.

Han välkomnar den treåriga avtalsperioden som enligt förslaget sträcker sig från 1 april 2013 till och med 31 mars 2016.

– Det ger en stabilitet för företagen som i sig självt ger en möjlighet att stärka konkurrenskraften.

Men han tycker att kostnadsökningarna på totalt sex procent är oroväckande.

– Vi har en situation där kronan stärks hela tiden och det är väldigt låg efterfrågan i Europa. Samtidigt har det getts starka reallöneökningar.

Hur ser du på att facken säger nej?

– Det innebär att vi får en fortsatt förhandlingsprocess för att komma i mål. Vi har ingen annan kommentar till det, säger Per Hidesten.

Vad är viktigast för er?

– Vi fokuserar på arbetstidsfrågorna, vi vill ha förbättrade arbetstidsförläggningsregler för våra verksamheter så att arbetstiden hela tiden är anpassad efter behoven. Så att man kan ställa om snabbt.