Romskt HVB-hem står tomt

”Tror kommunerna särbehandlar” I ett rött hus med vita knutar finns Europas första så kallade HVB-hem för romska tjejer i Vingåker. För ett halvår sedan öppnade det unika hemmet, men ännu har inga tjejer placerats där av kommunerna.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

HVB står för hem, vård eller boende och det är kommunerna som beslutar om vem som ska få en HVB-hemsplacering.

Katja och Ingrid Blomerus är behandlingsassistenterna som under sina år inom Statens Instutionsstyrelse sett behovet av ett HBV-hem för romska tjejer. Eftersom de själva är romer har kommuner hört av sig till dem och bett dem att hjälpa till i samband med HVB-utredningar av romska tjejer.

Men sedan starten av hemmet för snart ett halvår sedan har ingen av landets kommuner skickat en enda romsk tjej till HVB-hemmets personalstyrka med hälften romer och hälften svenskar.

–Jag tror faktiskt att kommunerna tänker 'måste de ha särbehandling i det här med. Kan inte de vara som alla andra? Behövs det ett visst behandlingshem för tjejerna? Varför skulle tjejerna inte kunna placeras i ett vanligt', säger Katja Blomerus besviket.

Viktigt för integration

Integrationsministern säger att tilliten mellan romerna och majoritetssamhället är liten. Starten av hemmet såg han som så viktig för integrationen att han ville vara med.

–Jag hoppas verkligen att det här ska lyckas. Sen är det varken min kunskap eller mitt bord att fatta beslut om vilka som ska placeras på ett HVB-hem, säger intergrationsminister Erik Ullenhag (FP) och fortsätter:

–Det som i grunden är positivt är att det är en grupp människor med romsk bakgrund och även personal ur majoritetsbefolkningen som gemensamt har tagit initiativ för att starta ett HVB-hem.

Trots att HVB-hemmet kört en informationskampanj till kommunerna kan det ju vara så att det ändå inte vet att hemmet finns. Men orsakerna till att det inte skickats en enda tjej till hemmet hittills kan vara helt andra.

Diskriminerande

Ingrid Schiöler, som arbetat med romska frågor sedan 70-talet bland annat på Röda Korset, tänker att det kan handla om diskriminering.

–När det gäller valet av placering så väljer man bort ett romskt hem för att man har någon form av misstankar mot det. Eller så kanske har man kanske uppfattningen att egentligen så ska ju inte de här flickorna förstärkas i sin etnicitet utan de ska integreras i det svenska samhället. Och då väljer man kanske något svenskt alternativ, säger hon.

Katja och Ingrid Blomerus säger att de har inte startat HVB-hemmet för att de vill att romerna ska särbehandlas.

–Vi har startat HVB-hemmet för att vi sett problematiken och om vi vill att det ska ske en förändring så måste vi själva börja göra någonting.