-Det här är ett rättsområde som är under framväxt, säger Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatteverket, och medger att det är en svår fråga huruvida staten ska tjäna pengar på brott.

-Ja, hur blir det med trafficking eller när du säljer droger? I de fallen får vi räkna med att personerna döms och inkomsten förverkas. Då finns inga pengar kvar att beskatta.

Inga tveksamheter

Men rättsligt råder inga tveksamheter, en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra sommaren slog fast att inkomster från brott också är beskattningsbara.

-Domen gjorde praxis tydligare, det är inte längre ifrågasatt. Det ser man på den här domen från Malmö nu. Även om jag ber dig göra något brottsligt, skriva falska fakturor eller driva in mina fordringar lite hårdhänt och jag betalar dig för det, så ska du beskattas, säger Pia Blank Thörnroos.

I Malmö har ämnet aktualiserats sedan en 29-årig gängledare i Malmö upptaxerats. Enligt beslut i kammarrätten ska han skatta på 475.000 kronor.

Drivit in fyra miljarder sen 2009

Skatteverket och källor inom polisen anser att pengarna är ersättning för kriminell verksamhet - beskydd och indrivning åt en känd mångmiljonbedragare, rapporterar Sydsvenskan. Enligt 29-åringen var pengarna inte hans, han lånade bara ut sitt konto. Han kan komma att överklaga domen till Högsta förvaltningsdomstolen.

Skatteverket har i sin pågående granskning av organiserad brottslighet och svartarbete drivit in närmare fyra miljarder kronor sedan början av 2009. Arbetet utförs inom den nationella insatsen operativa rådet och fokus ligger på de mest samhällsfarliga kriminella personerna, berättar Pia Bergman, nationell samordnare vid Skatteverket.