Foto: Scanpix

Intresset för Lärarlyftet sjunker

Publicerad

Svensk skola skriker efter behöriga lärare. Trots jättebehovet har antalet sökande och antagna till fortbildningen Lärarlyftet minskat kraftigt.

– Det är ett ganska stort bekymmer, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.

Grundproblemet är att många lärare undervisar i ämnen eller årskurser som de inte är utbildade för. Detta påverkar i slutändan elevernas resultat. Och få kan ha missat vad den senaste Pisaundersökningen visade.

– Bristande ämneskunskaper hos lärarna är en av de faktorer som kan ha bidragit till den negativa resultatutvecklingen, säger Niclas Westin.

Skärpta krav

Arbetsgivarna måste nu rätta sig efter de skärpta kraven på lärare med full behörighet och yrkeslegitimation. Regeringen har som stöd avsatt 1,5 miljarder kronor till Lärarlyftet II: specialutformade kurser samt ett ekonomiskt stöd till arbetsgivare och indirekt de lärare som sätter sig på skolbänken.

Men många studieplatser har förblivit obesatta. Inför vårterminen sjönk söktrycket återigen och antalet antagna minskade till 1 100, jämfört med 1 700 föregående år.

– Vi ser också att medelåldern går ned, så vi tror att minskningen kan vara ett resultat av de nya erfarenhetsreglerna, säger enhetschef Niclas Westin vid Skolverket.

Han syftar på att en stor grupp rutinerade lärare nu kan få utökade legitimationer i kraft av lång yrkeserfarenhet. Men detta löser inte problemet på sikt. Många av de lärare som i dag är i 25-35-årsåldern kommer med tiden att behöva fortbilda sig, enligt Niclas Westin.

Gör inget

Hans bild är att många skolchefer är för passiva.

– Jag möter en del förvaltningschefer som har inställningen att lärarna ska se till att de är behöriga. Själva gör de väldigt lite, om ens något, för att förbättra läget.

Ett närmare besked om hur stor bristen på behöriga lärare är kommer senare i år, då Skolverket för första gången samkör antal tjänster med antalet legitimationer i respektive ämne/åldersgrupp.

– Vi kommer att se de regionala variationerna, hur det ser ut i glesbygd och i städer. Det kan bli en del obehagliga överraskningar, säger Niclas Westin.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.