Kadmium är förbjudet utom i konstnärsfärg och i flygindustrin där det bland annat finns i rostskyddsmedel. Därför har just flygplatser visat sig sprida kadmium. På Arlanda har man nu lyckats halvera utsläppen från avloppen genom att rena vattnet från verkstäderna.
– Vi slutar inte är för att vi har kommit till den här nivån. Vi har planer på att halvera utsläppen från dagens nivå. En av källorna är av-isning av flygplan. Där är vi nu i startfasen för att bygga en reningsanläggning, säger Maja Taaler-Larsson, VA-chef på Arlanda.
Kadmiumdetektiver
Arlanda är en av 99 utsläppskällor för giftigt kadmium som branschorganisationen Svenskt vatten har hittat de senaste två åren i en fokuserad jakt. Bara under 2013 hittades 66 källor.
– Det är fler källor än vi trodde. Med på de här 40 reningsverken som är igång nu med ett detektivarbete sker en helt annan scanning än för bara fem-sex år sedan, säger Anders Finnsson, miljöansvarig på Svenskt Vatten.
Målsättningen är att stoppa utsläppen uppströms vid källan.
– När det väl har spätts ut och kommer till reningsverket har vi betydligt svårare att stoppa det.
Slam till åker
Konstskolor är en känd källa för kadmium eftersom giftet finns i konstnärsfärg. Rökgasreningen från biobränsleeldade fjärrvärmeverk har också visat sig vara en källa av kadmium. Smutsigt vatten från reningen spolas ut i avloppen men kraftverken ska nu själva ta hand om gifterna. Biltvättar och många bostadsområden är exempel på andra källor som nu identifierats och där man nu försöker sätta stopp.
Meningen med kadmiumjakten är att få ner utsläppen så att avloppsslammet sedan går att använda på åkrarna i stället för konstgödsel. Det näringsrika slammet, som ser ut som kompostjord, innehåller både kväve och fosfor. Det senare är ett ämne som bryts i gruvor och som det finns begränsade resurser av. Därför vill man sluta kretsloppet för fosfor. Den näring som tas bort från åkern i form av mat hamnar i städerna och måste därifrån föras tillbaka till åkern.
– Förra året kunde vi ersätta 15 procent av landets mineralgödselanvändning genom att använda slam och samtidigt bygga upp en bättre jordbruksmark, säger Anders Finnsson.
Många reningsverk långsamma
Totalt sett produceras det vid svenska reningsverk cirka en miljon ton slam varje år. Ungefär hälften av detta slam produceras vid REVAQ-certifierade reningsverk. Det är en kontrollstandard som stöds av Dagligvaruhandeln, Livsmedelsföretagen, LRF.
I dag ingår ett 40-tal reningsverk. Det betyder att många reningsverk inte jagar kadmium.
– Där går arbetet mycket långsammare och där finns inte samma krav. Men är man inte med i REVAQ-certifieringen kan man inte använda slammet på jordbruksmark.
Slam långvarig stridsfråga
Men slamspridningen är hett omdiskuterad. Slammet innehåller rester av allt möjligt som hamnar i avloppen; klädfibrer, asfalt, läkemedel, plast mm. Det gör att många protesterar mot att lägga slam på åkrarna. Starka invändningar finns även mot att slammet innehåller kadmium, eftersom halterna redan är höga i många åkerjordar. Bara några få områden i Sverige har så låga halter att de duger till att odla säd till modersmjölksersättning och barnmat där kraven är hårdare.
Kadmium finns naturligt i jorden men sprids även via luftföroreningar och konstgödsel. Slam innehåller mer kadmuim än stallgödsel och dubbelt så mycket som den konstgödsel som används i Sverige. Av rädsla att öka halterna i marken ytterligare säger många bönder nej till slam. Därför går bara en fjärdedel av slammet till odlingar, i första hand av djurfoder. Resten blir anläggningsjord. Så halterna av kadmium måste ner ytterligare för att slammet utan miljöfara ska kunna spridas på åkrarna på lång sikt.
Borde inte slammet vara renare innan man kan sprida det på åkrarna?
– Det är tillräckligt rent i dag, men vi är ändå inte nöjda. Vi vill kunna återföra näringen under många, många generationer så därför måste vi börja med att göra det bättre redan i dag, säger Anders Finnsson.