Sedan augusti har regeringen upprepade gånger tvingats förklara för EU varför den tillåter licensjakt på en hotad djurart. Detta sedan flera miljöorganisationer anmält jakten till kommissionen.

Men kommissionen har inte accepterat förklaringarna och i januari meddelade man att man drar Sverige inför EU:s domstol om inte regeringen bättre kan motivera sitt handlande.

Nu svarar regeringen i en diger lunta på hundratals sidor.

Argumenten är i grunden desamma som tidigare, bara mer genomarbetade.

Genetik och jakt
Målet är att vargstammen ska nå gynnsam bevarandestatus. Det ska nås genom att den hårt inavlade stammen stärks genetiskt genom utsättning av vargar med nya fräscha gener.

Samtidigt måste jakt tillåtas för att skapa acceptans för vargarna i varglänen. Men jakten är försiktig och selektiv och hotar inte stammen.

Så lyder argumenten. Och miljöminister Andreas Carlgren menar att de är i linje med EU:s egna regler i det så kallade art- och habitatdirektivet.

-Jakt kan medges av hänsyn till sociala och ekonomiska faktorer, om inte artens bevarandestatus försämras, säger Carlgren.

Han anser att det finns tecken på att acceptansen har ökat på sistone tack vare jakten.

-Det finns positiva tecken, bland annat i Värmland. De stora jägarorganisationerna har också reagerat på ett bra sätt.

Tror konflikten fortsätter
En annan detalj som EU-kommissionen kritiserat hårt är att regeringen satt ett tak för vargstammen på 210 vargar. Men taket är bara tillfälligt, säger Carlgren.

-Det försvinner när den pågående rovdjursutredningen presenteras. Då ersätts det med antingen ett etappmål eller ett minimimål. Hur det ser ut beror på vad forskarna anser, säger Carlgren, som dock inte tro att EU låter sig nöjas med det nya svaret.

-Nej, jag antar att det hela fortsätter en runda till.
Det tror också Tom Arnbom, rovdjursansvarig på Världsnaturfonden (WWF).

-Jag tror inte EU accepterar det här. Regeringen har ett mycket svagt underlag när det gäller acceptansen, säger han.

TT