Hittills har sjukvården rekommenderat att dra ner på mättat fett och istället äta mer grönsaker och kolhydrater, men Vetenskapens Värld visar att dessa råd har svag vetenskaplig grund.
Nu påstår en växande skara att ökat intag av fett och mindre av kolhydrater och socker är den rätta medicinen mot åldersdiabetes. Man ska äta stora mängder fett som t.ex. smör, grädde och ost.
Personliga behandlingsplaner
Chefläkare Henrik Almkvist på Stockholms läns landsting säger att där arbetar man med kostråd enligt Socialstyrelsens modell.
Råden, som senast reviderades 2010, förespråkar en balanserad kost med lite av varje enligt den gamla tallriksmodellen.
-Långsamma kolhydrater och inget socker, säger Henrik Almkvist.
Till grund för kostrekommendationerna ligger personliga genomgångar med varje patient om dennes kostvanor.
Vad kan man göra enligt fettupproret?
Det så kallade fettupproret skriver på sin hemsida: ”Varenda diabetiker jag träffat som kunnat tänka sig att äta strikt LCHF-kost har förbättrat sitt blodsocker.”
LCHF betyder Low Carb High Fat, kost med lite kolhydrater och mycket fett. Den dieten, som huvudsakligen består av mättat fett, anses av fettupproret vara den bästa medicinen mot diabetes typ 2. Om sötsuget sätter in kan en sked smör hjälpa.
Man går alltså helt på tvärs med den etablerade sjukvården och har som främsta argument att forskningen som ligger till grund för råden är svag. Istället pekar man på att antalet överviktiga och antalet diabetesfall ökat lavinartat sedan de nuvarande kostråden infördes för 40 år sedan.
-Kan det vara farligt att äta LCHF-kost?
-Inga studier hittills har kunnat visa att det skulle vara farligt. Jag tror att det mer handlar om en rädsla för något nytt, säger Andreas Eenfeldt, läkare och kostexpert som bl.a. driver webbplatsen Kostdoktorn.
-All extremkost bör utredas med avseende på långtidseffekterna. Vi tror inte att ensidig extremkost är bra. Vi förespråkar tallriksmodellen, kommenterar Henrik Almkvist.
-Det här är ingen extremkost. Det är inte extremt att undvika att äta föda som bara funnits i några tusen år. Människan har ju funnits på jorden mycket längre, avslutar Andreas Eenfeldt.
Erik Sundberg
erik.sundberg@svt.se