I höstas larmade Kriminalvården om stora underskott i kommande budgetar. Redan i år, 2012, skulle kostnaderna behöva sänkas med närmare en halv miljard kronor för att få budgeten i balans. Nu har man dragit i nödbromsen, bland annat genom att stoppa nyanställningar och skjuta upp investeringar, och därigenom pressat ner underskottet till drygt hundra miljoner kronor.

Flera dramatiska rymningar
En del av förklaringen till den ansträngda ekonomin står att finna åtta år bakåt i tiden. Under 2004 skedde flera dramatiska rymningar från några av landets tyngsta anstalter. Rymningarna skakade om Sverige och Kriminalvården sattes under maximal press.

-Det har varit ett väldigt tryck på att säkerheten ska förbättras under väldigt väldigt kort tid. Det hade kanske gått att göra det mer kostnadeseffektivt om man hade haft mer tid, mer kompetens och varit bättre förberedd. Nu har det skett under väldigt kort tid och det har blivit dyrt, säger Nils Öberg när vi träffar honom på Hallanstalten en iskall februaridag.

Anpassade för intagna med särskild bevakning
På Hallanstalten finns en av de tre nya supersäkra avdelningar som byggdes som en följd av kraven på säkerhet. De har kallats "anstalter i anstalten" och är anpassade för intagna som kräver särskild bevakning. Det kan handla om personer som anses rymningsbenägna eller behöva skyddas särskilt av någon anledning.

Men på Hall finns också en avdelning, det så kallade A-huset, som står tomt för att det är i så dåligt skick att det antagligen måste rivas och ersättas med ett nytt. Men Hall är inte den enda anstalten där underhållet är eftersatt. Omkring 950 platser på anstalter och häkten runt om i landet är sedan länge i stort behov av renovering något, som man på grund av den ansträngda ekonomin, riskerar att behöva skjuta upp ytterligare.

-Det handlar inte bara om att renovera de här gamla fängelserna, utan det handlar om att modernisera dem så att de byggs om så att vi kan lösa vårt uppdrag. Jag vill veta vad det kostar och vad alternativet i så fall skulle vara, säger Nils Öberg som begärt att frågan ska snabbutredas.

Trots det ansträngda budgetläget räknar Nils Öberg med att man ska få ordning på ekonomin genom att effektivisera verksamheten.

-Jag är inte orolig. Vi är en stor organisation som gör av med väldigt mycket pengar. Kan vi hitta mer kostnadseffektiva sätt att arbeta på så kommer vi att kunna spara stora belopp.

Kommer det att påverka personalen?
-Personalen är Kriminalvårdens största och viktigaste tillgång. Utan vår personal hade vi aldrig nått de resultat vi har idag så jag kommer inte att börja effektiviseringsarbetet genom att titta på personalneddragningar.

Murarna har förstärkts men ekonomin har försvagats?

-Under kommande år kommer vi att få en del kostnader som är ett resultat av att vi har satsat stort och investerat så mycket i ett antal nya anläggningar, men den stora utmaningen är inte att klara de kostnaderna utan den stora utmaningen är att fortsätta att utveckla kriminalvården och hitta resurser för det. Vi ska bidra till att förebygga återfall i brott och det kräver mycket personal och verksamhet och det behöver vi fortsätta att utveckla för att klara vårt uppdrag. Det tror jag är den stora ekonomiska utmaningen.

Sofia Bering
sofia.bering@svt.se