En polis ertappas med att ha knarkat och döms för ringa narkotikabrott. Han får ha kvar sitt arbete. En annan polis misshandlar en person han har besöksförbud mot och får också behålla jobbet.

TT har gått igenom ett par år av fällande domar mot poliser där polisens personalansvarsnämnd (PAN) slutligt avgjort vilka som ska avskedas och vilka som ska få fortsätta sin tjänst.

Genomgången visar att grova brott i regel betyder tack och adjö. Men många brott leder sällan till avsked. Dit hör ringa misshandel, dataintrång, grovt rattfylleri och i vissa fall misshandel av normalgraden.

Svår gränsdragning

Polisens förtroende hos allmänheten kan lätt rubbas om en polis, som till vardags arbetar med att stävja narkotikabrott, själv använder kokain – som i fallet ovan.

Men nolltolerans mot just poliser är inte möjligt i ett rättssystem som bygger på att människor kan fela och sedan göra bättring, menar vissa.

-Vill vi ha ett humanistiskt samhälle måste det vara möjligt att göra mindre misstag. Man ska visa viss generositet. Sedan finns det vissa saker som inte kan förlåtas, säger Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi.

Var gränsen går är den ständiga frågan för PAN. Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet och ledamot i PAN, tycker att det finns ett brott man som polis inte kan begå.

-Misshandel mot närstående, eller rättare sagt misshandel utanför tjänsten.

Högre krav

Men enligt TT:s genomgång finns minst två fall där poliser fällts för misshandel på sin fritid och ändå fått jobba kvar.

-Det är undantagen som bekräftar huvudregeln, att misshandelsbrott av normalgraden leder till avsked.

Enligt Lena Nitz finns det två vågskålar. I den ena ligger brottet och brottets svårighetsgrad, i den andra den arbetsrättsliga bedömningen. Sedan finns andra omständigheter, som till exempel att man arbetat klanderfritt i många år.

Justitieminister Beatrice Ask (M) tycker inte att poliserna är som vilken yrkesgrupp som helst.

-Man måste ställa högre krav på dem än på andra. Och det görs också, säger hon och pekar på den rutin som gäller vid brottsmisstankar mot poliser.

De utreds vid en särskild enhet och blir vid en fällande dom ett ärende hos PAN.

Kårandan skyddar

Men Jerzy Sarnecki tycker att alldeles för få fall går så långt.

-Det förekommer mycket mer brott än vi tror.

Han säger att kårandan gör att många avstår från att vittna mot kollegor som begått övergrepp, att polisorganisationen skulle behöva vara mer transparent.

-Jag kan tänka mig ett system som är mycket mer tolerant efteråt, bara de här sakerna kommer fram.

Han menar att risken att avslöjas avskräcker mer än själva straffet. Därför borde mer krut läggas på att få fram saker i ljuset.