"Det kan diskuteras om det är riktigt - som jag nu gör - att fortsätta peka på den starka bevisningen mot en person i ett läge där han är frikänd", skriver Lambertz på DN:s debattsida.

"Jag anser det riktigt i detta fall", tillägger han.

Lambertz säger att han skrivit artikeln i egenskap av före detta justitiekansler "som hade anledning att titta på fallet då", inte som justitieråd (domare i HD).

-Jag bortser från att jag är justitieråd. Jag drar inte in HD alls i det här. Jag säger inte heller om han är skyldig, jag pekar bara på den starka bevisningen.

”Vore fel att inte säga någonting”

Lambertz medger att man kan diskutera vad ett justitieråd ska säga men tycker att hans inlägg är befogat.

-Jag tycker att det vore fel av mig att inte säga någonting när det har gått så otroligt snett i den allmänna debatten som det har gjort.

Att det sker just nu förklarar Lambertz med att han sedan länge är inbjuden att delta i en debatt på tisdagen i Studio Ett i P 1.

-Då har jag läst in mig på fallet och förstått hur fel det har blivit, säger han.

Det är i fallen med en nioårig norsk flicka och en elvaårig pojke som bevisningen är särskilt övertygande, säger Lambertz till TT. Det handlar inte minst om några skisser som Quick gjort.

Quick sade sig ha gjort ett märke i en björk i skogen där han ska ha gjort sig av med flickan. Det märket ritade han sedan.

-Det är framför allt den skissen jag tänker på som är väldigt övertygande, säger Lambertz.

Ritade av ett tröjmönster

Quick kunde också rita ett födelsemärke som flickan hade, påpekar han. Och i fallet med elvaåringen nämnde Quick en annan pojke som funnits i ett hus i närheten av mordplatsen och ritade av ett karaktäristiskt mönster som denne pojke hade på tröjan.

Lambertz hoppas dock samtidigt att det tillsätts en kommission för att klara ut vad som "gick snett, när och varför. Oavsett när felen har begåtts är det inträffade mycket allvarligt för rättsväsendet, och lärdomar måste dras", skriver den nuvarande HD-domaren i DN.

”Råstams bok är förrädisk”

Han menar att SVT-journalisten Hannes Råstam, som gjort två uppmärksammade dokumentärer där Thomas Quick tar tillbaka sina erkännanden, i sin nya bok skriver på ett sätt som gör läsarna "avogt inställda till terapeuterna, poliserna, åklagaren och advokaterna".

” Hannes Råstam var en utomordentlig journalist. Men hans bok är förrädisk för den som tar till sig texten utan att tänka på att det finns annat som kunde ha skrivits”, skriver Lambertz.

Christer van der Kwast, tidigare åklagare i Quickmålen, skriver i en artikel på debattsajten Newsmill att journalisten Hannes Råstams bok ger bilden av en utredning ”utan någon som helst bevisning” och som har "skötts på ett synnerligen klandervärt sätt av mig och andra".

”Att Quick pekat på omständigheter som inte tidigare varit kända och som rimligen bara en gärningsman kan känna till får läsaren inte veta något närmare om”, skriver van der Kwast.

Till höger hittar du Hannes Råstams två SVT-dokumentärer.