Efter obeveklig intern kritik mot Anna Kinberg Batra för att hon och de andra allianspartierna ingått en pakt med regeringen om att reservationslöst släppa igenom regeringens budget, var profetian att den nyblivna moderatledaren med eftertryck skulle ge Stefan Löfven vad han förtjänade, i hennes ögon. I syfte att visa att Decemberöverenskommelsen minsann inte föst in henne i hörn där det är omöjligt att bedriva opposition.
Men Anna Kinberg Batra verkar inte vara den som pucklar på motståndaren med något grovt artilleri. Hon behåller lugnet, hon höjer inte rösten. Och hon ger inte uttryck för samma vrede och temperament som Fredrik Reinfeldt utbrast i vid känsloladdade tillfällen. Antingen för att hon inte är varm i kläderna eller för att hon har en annan debattstil.
Pressade Löfven om reformer
Fyra gånger upprepade hon frågan till Stefan Löfven: Var är reformerna? Vilka reformer har du föreslagit under dina första 100 dagar som statsminister? De frågorna är ganska försåtliga eftersom den politik som Stefan Löfven ville genomföra fanns i den budget som röstades ned före jul på grund av Sverigedemokraterna. Hur mycket av egen politik som regeringen kommer att lägga in i vårbudgeten vill Stefan Löfven inte avslöja.
Att regeringen nu styr landet med lånad politik, det vill säga med Alliansens budget, lade sordin på debatten. Alliansen kritiserar förstås inte sin egen ekonomiska politik och då återstår inte så mycket handfast för oppositionen att sätta tänderna i. Även om Kinberg Batra återkom till att regeringen till exempel vill göra det dyrare för företagen att anställa unga.
Vass tunga mot SD
Att Anna Kinberg Batra har en vass tunga visade hon mer i förhållande till Mattias Karlsson än mot Stefan Löfven. Hon kallade Sverigedemokraterna för ett extremt parti och hon höll huvudet högt när hon stod fast vid Fredrik Reinfeldts asylpolitik, som Sverigedemokraterna tycker så illa om.
Mattias Karlsson visade att han är en minst lika duktig debattör som ordinarie ledaren Jimmie Åkesson. Karlsson balanserade mellan försäkringar att Sverigedemokraterna vill att flyktingar som bor i Sverige ska integreras och partiets motstånd mot att det kommer fler asylsökande. När ska ni inse att det är storleken på invandringen som är problemet? var Mattias Karlssons återkommande och retoriska fråga.
SD enda oppositionspartiet
Sverigedemokraternas tillfälliga ledare aviserade en misstroendeförklaring mot Stefan Löfven under partiledardebatten. Inget annat parti stöder honom och det är förstås det Sverigedemokraterna vill demonstrera ; att Sverigedemokraterna är det enda oppositionspartiet. Men Stefan Löfven kommer alltså att gå oskadd och helskinnad ur ett misstroendevotum. I det perspektivet är det en seger för honom och ett nederlag för Sverigedemokraterna.
Jan Björklund var den enda av alliansens partiledare som med kraft drev kravet på en utredning om Nato. De andra av hans allianskamrater verkade mer återhållna. Och Stefan Löfven gav ett tydligt besked i debatten att det inte blir någon utredning. På SVT:s fråga efteråt underströk Löfven att beskedet var definitivt. Som det ser ut nu blir det alltså ingen utredning och den som i så fall får den tydligaste förlorarstämpeln i dragkampen är Jan Björklund. Han har varit så nära ett ultimatum man kan komma när han sagt att de pågående förhandlingarna om försvarspolitiken är i fara om regeringen inte går med att tillsätta en Natoutredning.