Men Ali Zeid satsar ändå på högskoleplugg – för att konkurrera på lika villkor som svenskfödda.
– Först när jag kan konkurrera med kunskap tror jag att min utländska bakgrund får mindre betydelse, säger han.
Jobbet på McDonalds i Malmö är hans första anhalt i arbetslivet. Han fick ligga i för att få det och har behållit det sedan gymnasietiden. Nu är han 22 år gammal.
– Jag bor i Rosengård och ser att många har svårt att få jobb, säger han och gläds samtidigt över att statistiken visar att det blivit enklare att få jobb för utlandsfödda ungdomar.
Att industrin krympt är en förklaring till att skillnaderna jämnas ut, enligt Arbetsförmedlingen:
– Det är ett typiskt område med flest inrikes födda, medan jobben i den privata tjänstesektorn, som exempelvis hotell- och restaurang, ökat. Och där har många utrikes födda fått en bra möjlighet att komma in på arbetsmarknaden, säger analytiker Håkan Gustafsson.
I den officiella statistiken ligger ungdomsarbetslösheten kring 25 procent.
– Men det leder tanken helt fel när man talar om att var fjärde ungdom är arbetslös, säger Gustafsson.
Väldigt många av dessa pluggar och söker jobb vid sidan om, och registreras därmed som arbetslös. Därför talas det allt oftare om den så kallade Neet-siffran (Not in Education, Employment or Training), det vill säga en person som varken arbetar eller studerar. Neet kan sättas som likhetstecken på ett slags utanförskap.
I Sverige är det ungefär 75 000 av totalt 1 200 000 ungdomar, eller 6,2 procent av befolkningen i åldern 15 till 24 år, som varken studerar eller jobbar, enligt SCB. Den siffran är internationellt sett låg och har legat ganska stilla under hela 2000-talet. Men för gruppen utrikes födda har den fallit de senaste åren, både i antal och som andel av gruppen unga, från nivåer kring elva procent ner till åtta procent.
En förklaring till den lägre andelen utlandsfödda unga i utanförskap kan vara hur sammansättningen i gruppen förändras.
– Varifrån man kommer spelar stor roll, säger Susanne Zander, projektledare för Temagruppen Unga i arbetslivet.
Men skillnaden i utanförskap mellan utrikes och inrikes födda är relativt liten.
– Jo, fast det är de nationella siffrorna det. Går man ner på stadsdelar ser det annorlunda ut... Och även om procentskillnaderna är små, så är det många unga det handlar om, säger Zander.