Vid årsskiftet tas läxrut bort, alltså den läxhjälp som ges via företag och där föräldrar har kunnat betala ett lägre pris på grund av skattesubventioner.
Den nya regeringen vill istället storsatsa på läxhjälp i skolan, och nästa år anslår man 272 miljoner kronor (förutsatt att regeringens budget går igenom riksdagen den 3 december). Från och med 2018 handlar det om 400 miljoner kronor.
”Har svårt att göra läxorna hemma”
I Norge infördes läxhjälp i stor skala 2010. På Vålerenga skola i Oslo sitter eleverna i femman och arbetar tysta under läxhjälpen, som ges när skoldagen är slut. Lärarvikarien Tor-Olav Pedersen går runt och hjälper till där det behövs. Och barnen är nöjda med hjälpen.
– Jag gör läxorna här så får jag tid för att leka med mina vänner, säger Isra Athir.
– Jag har svårt att göra läxorna hemma ibland, berättar Maria Mohammedi. Det blir ofta bråk eftersom vi är sju syskon.
Skillnaderna ökade
Den norska läxhjälpen har utvärderats. Och tvärtemot intentionerna ledde den till att skillnaderna mellan barnen ökade.
– Reformen var riktad mot alla barn, och när nästan alla barn deltog så är det barnen med resursstarka föräldrar som bäst kan dra nytta av läxhjälpen, säger Anders Bakken som är forskningsledare vid utbildningsenheten på Högskolan i Oslo och Akershus.
Han menar att det är bättre att rikta läxhjälpen till de barn som verkligen behöver hjälpen, och som kanske inte har föräldrar som kan hjälpa till.
– Skolan har ju många sätt att rikta insatser mot vissa elevgrupper och så bör man göra även när det gäller läxhjälpen, säger Anders Bakken.
Satsar på dem som har det svårast
I Oslo har läxhjälpen nu förändrats, och ges i större utsträckning till äldre barn. Rektorn vid Vålerenga skola, Lillan Bustnes Wittenberg, tycker att det är bättre. På hennes skola ska man framför allt satsa på att hjälpa de barn som har det svårast och då kan utbildade pedagoger ge läxhjälpen i små grupper.
– Många barn klarar att göra läxor hemma, och får också hjälp av föräldrarna. Men kanske behöver de barn som vi har här, på en flerkulturell skola, mer hjälp av skolan, säger hon.