Hans Nilsson är på väg att bli gammal. Det trodde han inte i mitten av 80-talet när han fick sin hivdiagnos, vilket då sågs som en dödsdom.
– Läkarna sa att det skulle kunna gå fort. Jag tänkte att då får jag göra det bästa av livet.
Oron för hiv och aids har genom åren fått det svenska rättsväsendet att agera. Mland annat har människor tvångsisolerats. Många har också hamnat i rätten.
I morgon inleds exempelvis hovrättsförhandlingar mot en hivsmittad man i Skåne, som anklagas för att ha haft oskyddat sex med fyra kvinnor utan att berätta om sin sjukdom.
Fängelse för oskyddat sex
Sedan 80-talet har ett fyrtiotal personer dömts för att ha smittat, eller riskerat att smitta någon annan med hiv. Det gör Sverige till ett av de länderna i världen som dömt flest personer med hiv i relation till antalet smittade i befolkningen, vilket länge kritiserats av hiv-organisationer.
I somras dömdes en hivsmittad man i Malmö till ett års fängelse och ska betala nästan tvåhundra tusen i skadestånd för att ha haft oskyddat sex med fyra kvinnor utan att berätta om sin sjukdom. Mannen fick enligt sin läkares vittnesmål behandling mot hiv och förde inte smittan vidare. Tingsrätten bedömde ändå att han utsatt kvinnorna för fara. Imorgon tas fallet upp i hovrätten över Skåne och Blekinge.
Målet i Malmö och andra liknande fall ifrågasätts av medicinska experter.
Smittrisken nästan noll
Smittrisken för den som äter bromsmediciner, vilket de allra flesta som diagnostiserats med hiv i Sverige gör, är nästan noll. Det blir forskare alltmer säkra på.
– Det här är en kunskap som gradvis vuxit fram, säger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet.
– Hela idén med medicineringen mot hiv är att trycka ned viruset så mycket som det går, vilket också sänker smittsamheten. Sedan försvinner inte smittan så att man blir botad, men smittsamheten är extremt låg, säger Jan Albert.
Hur stor är risken att föra hivsmittan vidare om man sköter sin medicinering?
– Den är näst intill obefintlig, eller till och med obefintlig.
Bromsmedicinerna fungerar numera så bra att hiv gått från att vara en dödlig sjukdom till en kronisk – förutsatt att man äter rätt mediciner. Men den utvecklingen har varken allmänheten eller rättsväsendet hängt med på, anser Jan Albert.
Översyn behövs
– Det finns så mycket fördomar som hänger kvar från 80-talet. Många tror ju fortfarande att hiv är en dödlig sjukdom och att alla kommer att dö, och sanningen är att nästan ingen kommer att dö av sin hivinfektion därför att bromsmedicinerna är så bra.
Jan Albert menar att rättsväsendet nu bör ändra sin syn på hur farligt det egentligen är för en hivsmittad person som får rätt behandling att ha oskyddat sex.
– Det är tveksamt om det ska ses som kriminellt att utsätta någon för en risk som inte finns. Smittrisken är så låg att den är näst intill obefintlig. Den kanske är helt obefintlig. Att dömas för något som är en obefintlig risk låter konstigt. Därför behövs nu en översyn av juridiska experter på området, säger Jan Albert på Karolinska Institutet.
Ändrad rättspraxis i Schweiz och Holland
Även FN:s organisation för hivbekämpning, Unaids, har kommit till liknande slutsatser. I våras gav de ut nya riktlinjer där organisationen argumenterar för en avkriminalisering av hiv bland annat på grund av den medicinska utvecklingen. Schweiz och Holland har de senaste åren ändrat sin rättspraxis och Danmark omarbetar just nu sin lagstiftning kring hiv på grund av bromsmedicinernas effektivitet.
Frågan är om Sverige kommer att göra en liknande omsvängning? Senare i höst kommer Smittskyddsinstitutet med en rapport om hur smittsamt hiv är idag som kan komma att påverka det svenska rättsväsendet.
Hivpositive Hans Nilsson hoppas att det blir en ändring. Han tror att det kan få fler som lever med hiv idag att våga vara öppna med sin diagnos.
– Många kanske vågar ta steget ut ur garderoben då, säger han.
I kväll klockan 21.30 kan man chatta med professor Jan Albert. Ställ dina frågor redan nu.