Inrikes

M: Ingen obligatorisk valfrihet

Publicerad

Arbetet för bättre välfärd är betydligt angelägnare än frågan om driftsformer eller vem som är huvudman för vård, omsorg och skola, säger Moderaterna i sin nya välfärdsrapport. I den förslås därför inte att lagen om valfrihet blir obligatorisk.

”Det viktiga är inte att en viss typ av lagstiftning införs i alla kommuner, utan att varje kommun värnar sina invånares möjligheter att påverka och välja”, skriver finansmarknadsminister Peter Norman och Anna Kinberg Batra som presenterar rapporten på Dagens Nyheters debattsida.

”Av den anledningen väljer vi att, i nuläget, inte förslå att lagen om valfrihetssystem (LOV) bör bli obligatorisk”, skriver de men säger samtidigt att en generell lagstiftning inte kan uteslutas på sikt om ”egenmakten inte säkras för alla människor”.

I rapporten föreslås också skärpt tillsyn av skola, sjukvård och äldreomsorg och tydliga krav på alla aktörer. För de anställda vill Moderaterna se vidareutbildning, löneutveckling, närvarande chefer och en ökad rätt till meddelarfrihet.

Tidigare har regeringen deklarerat att alla kommuner ska ha beslutat om valfrihet enligt LOV senaste 2014 om inte tvingande lagstiftning ska övervägas.

Fakta: Lagen om valfrihet

  •  Den 1 januari 2009 trädde lagen om valfrihetssystem (LOV) i kraft.
  •  Lagen är ett alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU).
  •  Den reglerar vad som gäller för kommuner och landsting som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter.
  •  Valet av vård- och omsorgstjänster överlåts till brukare eller patient.
  •  Hittills har eller ska cirka 170 kommuner ha infört systemet i hela eller delar av verksamheten.
  •  Alla får samma ersättning av kommunen/landstinget för samma verksamhet.

(TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.