Älgjakt i Mariefredsskogarna. Älgjakten innebär många faror för jägarna. Foto: Scanpix

Många faror under älgjakten

Uppdaterad
Publicerad

Många jägare drömmer nu om att fälla en älg. Men för en del kan jakten sluta med ett rejält skärsår eller ett fall från ett jakttorn.

Höst i Sverige betyder älgjakt. Den 1 september inleddes jakten i norra Sverige. Övriga delar av landet får lugna sig till andra måndagen i oktober innan det är deras tur.

När hundratusentals jägare är ute i skogen är det inte bara djuren som lever farligt. Det händer även att jägarna skadar sig. Och omkring 100 jägare gör sig så illa att de får skadeersättning från sin försäkring.

– Skär- eller klämskador samt frakturer är de vanligaste skadorna, säger Matts René vid försäkringsbolaget If.

– Man jagar ju mycket i obanad terräng och där finns mycket att trampa snett på.

Fall från jakttorn

Det händer även att jägare skadar sig vid fall från jakttorn.

– Jakttorn kan vara i olika skick. Vi har haft fall där människor gått igenom golvet tre meter upp i luften, säger René.

Andra vanliga skadetyper är bett från jakthundar eller hörselskador på grund av avlossade skott, enligt If.

Att skärskador är en av de vanligaste skadorna förvånar inte Hans Geibrink, jaktvårdskonsulent vid Svenska jägareförbundet.

– Man kanske inte är tillräckligt van att använda kniv, det är kanske är mörkt och man är trött, säger han.

Färre dödsolyckor

Den värsta sortens jaktolycka är självklart när någon avlider av vådaskott. Den 1 september i år dog en jägare under älgjakt utanför Kristineberg i Västerbotten av ett vådaskott.

Sådana dödsfall har blivit ovanligare sedan kravet på jägarexamen infördes i Sverige på 1980-talet. Enligt Svenska jägareförbundets statistik rör det sig nu om mellan noll till två dödsfall per år.

-Målsättningen är att det ska vara noll, säger Hans Geibrink.

-Men med tanke på hur många jägare som är ute och så stort antal skott som avlossas är jakten i Sverige säker.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.